Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
«i De ute i dette været så sent, frøken Hustad?»
Hun la paraplyen mot vinden og snudde sig.
Det var doktor Vangensten.
«Jeg trengte frisk luft. Hjemme er stua full.»
Utålmotet, som hadde drevet henne ut i regnet,
dirret ennå i røsten.
Han blev gående ved siden av henne. Han hadde
ikke paraply; væten drev av den nedbrettede hatte-
bremmen, langs den opslåtte frakkekraven.
«Jeg har hatt en stri dag — måtte ha luft, jeg
- også. De har ikke imot, at jeg går litt med Dem?»
«Nei — jeg får vel takke til!»
I villahavene langs veien kunde en skimte aster-
sene og georginene; det var blitt tyngde i blomsterflor
og løv; det var høst.
«Hvordan gikk det med den venninden Deres, da,
frøken Hustad — hun, de søkte mig for ivåres?» —
«Hun blev hjulpen av andre.» — «Så? Her i byen?»
— «Hun blev hjulpen.» — «De har rett. Det kom-
mer mig jo ikke ved. Og hun blev like god igjen?»
Ute i den grå, regnstripete luften gled Rakels
ansikt forbi. Med løftet hode hadde Rakel knelt
på stuegulvet i kveld og bedt høit i kretsen av vennene.
Det var da, hun hadde gått ... |
-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
