Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - I Chaironea
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
85
Vill nu hans segerfest försköna med
Din fägring och din röst med deras blanda
Som här vårt Hellas’ graföl fira! Ve!
Ve öfver dig, som har ditt land förrådt!
Må flöjters och cymbalers ljud uti
Ditt öra då förvandlas till de dinas
Eörtviiiansfulla dödsskri, och när du
Till segrarns skål pokalen höjer, måtte
Då ångrens grymma qval ditt vin förgifta . . .
Men nej! Hvad säger jag: Det får ej ske.
Du är mitt barn, och fast du väl förtjent
Din hårda lott, skall man dock aldrig säga,
Att jag min dotter lät i smälek dväljas.
Nej, nej, min ära måste räddas, äfven
Om eget blod det skulle kosta.
iLüUon gill- till andra sidan af sälen, der vapen äro upphängda såsom
vägg-prydnader. Han ämnar nedtaga ett svärd, da vakter inkomma o ch gripa
honom.)
HERMIONE.
My!
KRITON.
Hvem söken I:
VAKTEN.
En attisk fånge, som
Helt nyss från oss har rymt och nämnes Kriton,
Men som vi nu ha lyckligtvis fått åter.
HERMIONE.
Af nåd — blott vänten till Philippos kommer!
KRITON.
Om Gudar vilja det, vi råkas åter.
(Kriton och vakten gä.)
HERMIONE.
Må Phoibos släcka ut sitt ljus, att ej
Det på min skam må lysa. Easan bleker
Den rodnad’ blygseln på min kind vill tända.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
