Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Rossared. Fjärås socken, Fjäre härad
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
kunskaper gåfvo honom en högre rang än hans flärdfria sinne sökte"; och "Glädtighet,
godhet och välgörande hos henne fullkomnade sammanlefnadens sällhet." Ännu lefvande
personer omtala honom som en sträng, men rättvis domare, och att den kunskapsälskande
åttiåringen, fann sitt käraste tidsfördrif i läsning af de gamla klassikernas och särdeles
Homeri skrifter. Då makarne icke efterlemnade några barn, sålde arfvingarne år 1830
egendomen för 37,500 rdr till grosshandlaren i Göteborg Carl Fredrik Kjellberg. Han
föddes 1789 i Göteborg, der fadern, Sven Kjellberg, gift med Lovisa Lidholm, var
köpman. Faderlös vid 11 års ålder leddes hans uppfostran af farbrodern, grosshandlare Jonas
Kjellberg, på hvars kontor han, efter slutade studier, inträdde. Men redan vid 21 års
ålder började han jemte sin broder och kusin egen handelsrörelse och skeppsrederi, hvilka
han med fördel fortsatte till 1831, då bolaget upplöstes. Han kunde nu odeladt egna
sin verksamhet åt det allmännas gagn. Väganläggningen och färjfarten mellan Qvillebäck
och Göteborg samt den s. k. Kjellbergska eller Alefors-vägen framkallades af honom. Sjelf
barnlös, men varmt ömmande för det uppväxande slägtet, deltog han och en annan
menniskovän, majoren och ridd. Bredberg, i stiftandet af räddningsinstitutet för vilseförda barn, beläget
på Hisingen. Under sommaren 1834 utbröt koleran ganska häftigt i Fjärås s:n, der
Rossared är beläget. Kjellberg och hans hustru infunno sig med läkemedel hos de sjuka,
öfvervakade deras vårdande och mången hade dem att tacka för återvunnen helsa. [1]
Men heller än att söka uppräkna hans förtjenster, låna vi de ord, som efter hans död,
uttalades af fädernestadens förnämsta tidning. "C. F. Kjellberg var i ordets vackraste och
sannaste bemärkelse en menniskovän, och hundradetals, som han hulpit och understödt, beklaga
bittert hans bortgång. Han hade allt sedan sin ungdom med outröttlig verksamhet
deltagit i flerfaldiga kommunalbestyr och särdeles i sådana, som voro af en välgörande
beskaffenhet. Man skulle kunna säga, att hela hans lif varit en kedja af menniskoälskande
handlingar, och hans lyckliga ekonomiska ställning satte honom i tillfälle att följa sitt
ädla hjertas drift."
Följande versar, som efter hans död förefunnos såväl i den plånbok, hvilken han
dagligen bar, som ock bland hans efterlemnade papper, innehöllo de lefnadsreglor, som han
dagligen hos sig inskärpte:
<poem>
»Lef i dina mödors minne,
verka — medan än är tid,
att när aftonen är inne
hem till Gud du går i frid.
Sök i samvetsfrid din fröjd,
som uppväger jordisk lycka;
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
