Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sannarp. Årstads socken och härad
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Westgöta-kavalleriet och bevistade 1716 och 1718 fälttågen mot Norge. Förstnämnda år stod han
vid den af general Mörner kommenderade afdelningen. Vid en tillämnad öfverraskning
af Kungsberg hade Lagercrantz befälet öfver 200 ryttare. Under marschen togo
svenskarne om natten d. 16—17 Mars qvarter i Ringeriges prestgård, men blefvo
öfverrumplade af en norsk afdelning. Det kom till en skarp fäktning man och man emellan
och Lagercrantz blef svårt sårad.
Efter freden 1721 blefvo de ur fångenskapen återkomna officerarne anställda vid
regementerna. Öfvertaliga samt utan utsigt till snar befordran, måste de derjemte nöjas
med ringare löner, och Lagercrantz, som sistnämnda år befordrats till öfverste-löjtnant,
fick endast uppbära kaptens aflöning. Han inlät sig derföre i underhandling med
kommendanten på Carlsten, öfverste Ehrensvärd, för att blifva hans efterträdare, och då han
derom erhållit konung Fredriks löfte, bortackorderade han sitt kompani och qvarstod lönlös
i regementet. I Oktober 1731 afled Ehrensvärd under det att konungen var i Hessen,
och fastän Lagercrantz, under åberopande af konungens löfte, sökte den lediga
kommendantsbeställningen, bortgafs den till en annan förtjent officer. Hans ekonomiska ställning
var icke god, ty ännu 3 år efter köpet af Sannarp hade han icke verkställt någon
afbetalning å köpeskillingen. Han höll deremot tillgodo, att säljarne nedsatte köpeskillingen
till 24,000 dal. s:mt, såsom godtgörelse för hans besvär i rättegången mot deras moders
otrogne fogde, Mårten Puffelbach.
Den svikna förhoppningen gjorde Lagercrantz till regeringens oförsonlige fiende, och
redan följande riksdag stod han främst i oppositionens leder. Denne man, som under de
stundande partistriderna spelade en så framstående, fastän föga hedrande rol, skildras såsom
en person med stora naturgåfvor, understödda af mod och djerfhet, på samma gång som
han framträder såsom hämndgirig, ränkfull och egennyttig.
Sedan det s. k. Hattpartiet, till hvilket Lagercrantz slutit sig, vid 1734 års
riksdag lyckats på riddarhuset genomdrifva bänkmansval med slutna sedlar, var dess
öfvervigt i Hemliga Utskottet för denna och följande riksdag betryggad. Det var ej blott
såsom en af de verksammaste ledamöterna i detta utskott, utan äfven såsom anförare af den
år 1738 bildade s. k. Lagercrantzes Fricorps, som han i så väsentlig mån bidrog till
Hattarnes seger öfver Mössorna, Första gången denna corps, ett band af ungefär 250
fattiga, unga officerare, tjenstgjorde på riddarhuset, var för att nedtysta lagman Henrik
Hammarberg,[1] då han uppträdde till riksrådens försvar. Han hade nemligen i ett
ingifvet memorial yrkat, att i det mot riksråden väckta åtal laga rättegångsordning måtte
följas och icke Hemliga Utskottet blifva deras domare. Sedan Lagercrantz vid nästa
plenum uppläst en af honom under natten uppsatt vederläggning, begärde Hammarberg ordet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
