Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
JANSON (som satt sig att röka titt venster). Hå,
hvad det smakar att få sig en pipa på maten!
THURE (i det han tar spinnrocken). Jag hjelper
henne med rocken, gumman må säga hvad hon vill!
(ämnar bära ut den till höger, men mötes strax
innanför dörren af Ida som tar den af honom.)
IDA (sakta). Tack, snälla Thure!
THURE (trycker hennes hand i det han lemnar henne
spinnrocken). Min älskade, lilla fästmö’ ! (Janson
tittar dit, Ida märker det och blir förlägen samt
skyndar sig hastigt att ta emot rocken).
JANSON (barskt). Hvad är det?
IDA (mycket brydd). Ingenting, pappa lilla!
(skyndar ut till höger).
THURE (för sig, förtjust) Hon tryckte min hand
tillbaka!
Sjette scenen.
JANSON. THURE.
JANSON (för sig). Vi få lof att ha den der
saken på det klara! (högt) Hör du Thure!
THURE. Ja, hvad vill du, pappa Janson?
JANSON. Kom hit och sätt dip, så få vi språka
litet om saker och ting! Jag har ännu en tjugo
minuter på mig!
THURE (sätter sig). Nå, hvad ska’ vi språka om?
JANSON. Om dig sjelf, tänkte jag.
THURE (leende). Det var ett dåligt samtalsämne.
JANSON. Gå inte med håfven, Thure!
THURE. Nej, det är mitt allvar! Tror du inte
jag vet att jag är en stackare, en odåga, som ingen
ting kan och ingenting vet?
JANSON. Erkänner du det, så är det ingen fara
med dig! De farligaste odågorna ä1 de som tro sig
duga till något!
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
