Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
man är färdig att hålla sin sista dollar på representanten för den
egna ranchon.
»Har ni någonsin pröfvat er hästs snabbhet, Hugh?» frågade
en af gossarna.
»Nej. Jag är säker på, att han är mycket snabb, men jag har
aldrig satt honom på verkligt prof.»
»Att vi ej tänkt på det förut», inföll Broncho Harry. »Vi
borde hafva låtit honom springa i kapp med någon af de andra
hästarna och gjort oss underrättade om hvad han duger till. Jag
antar, att du ingenting har emot att vi pröfva honom, Hugh.»
»Visst ieke. Men skulle det blifva fråga om en kapplöpning, är
det bättre att du, som är lättare än jag, rider honom. Huru långa
banor bruken I här vid edra täflingar, Broncho ?»
»I allmänhet rätt korta, ej öfverstigande en half mil, men ibland
ingår man vad på någon viss distans. När vi-ätit middag, taga vi oss
alltså en traf ute på slätten. Vi skola ge oss ut ett bra stycke och
förvissa oss om, att ingen af gossarna från de’ andra ranchos är
inom synhåll.»
Följaktligen, när middagen var slut, gingo Broncho Harry och
Hugh ut till hästarna. Prins kom trafvande i detsamma han hörde
Hugh hvissla, och äfven Broncho Harry hade snart kastat snaran kring
halsen på sin egen häst. De lade på sadlarna, som de tagit med sig,
och redo bort i kort galopp. Sedan gjorde de tre eller fyra löpningar,
af hvilka det framgick, att Bronchos häst kom fortare i fart, sä att de i
en löpning på en fjärdedels mil voro jämngoda, men att på längre
distanser Prins var snabbare, trots den tyngre börda han bar.
»Den hästen kan springa», sade Harry med beundran. »Sutte
jag på hans rygg, skulle jag ej bry mig om, om jag så hade en
hel hord rödskinn efter mig. Det värsta är, att han ser så snäll
ut. Om han såge otäck ut, skulle man kunna länsa hela lägret på
pengar, men han ser så sedig ut, att jag är rädd de ej komma
att hålla några höga vad på honom. Men nu skola vi ej låta
honom deltaga i någon kapplöpning i dag. Säkert skall det blifva
täflingar, och då rider jag min egen häst. På det viset skall
jag få reda på livad för slags hästar de hafva i lägret och
huruvida det finns någon, som kan täfla med honom lika bra som din
häst. Låt honom nu springa med de andra, så att han ej blir
bemärkt! Om vi hålla honom i skymundan och ingen skryter med
honom, kunna vi få någon att sätta upp sin häst mot den bästa
af våra.»
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
