Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
med hans käresta upptager en cow-boys hyllning, men sådant hör blott
till undantagen. Mexikanerna veta, att deras värdar äro borta på
morgonen och att de troligen aldrig mer komma att återse dem, och taga
därför i allmänhet sina flickors tillfälliga obeständighet helt filosofiskt.
För de mexikanska flickorna framstå emellertid cow-boys som
verkliga hjältar. De hafva hört berättelser i oändlighet om deras
mod. De veta, att indianerna, som förakta deras landsmän, frukta
dessa herdar. Det frikostiga sätt, hvarpå de utgifva sina
penningar, och den redobogenhet, med hvilken de skänka sina dyrbara
silkesdukar, sina verkligt vackra och värdefulla skärp eller
guld-kordongen kring hatten åt favoriten för aftonen bland de dansande
flickorna, fylla dem med beundran. De veta också, att när det
någon gång händer, att en cow-boy gifter sig med en mexikanska
och slår sig ned på någon liten rancho hos dem, blifver denna
hustrus lott mycket lättare än deras, som gifta sig med mexikaner,
och att hon blifver behandlad med en aktning och uppmärksamhet,
om hvilken det mexikanska landtfolket aldrig drömt; mexikanen är
i motsats härtill en despotisk herre efter brölloppet, trots den ödmjuka
tillbedjan han visat före det. Det är således icke förvånande, att
vid tillfällen sådana som det ofvan nämnda cow-boy-värdarna hafva
monopol på de vackraste flickorna på balen.
Kring lägereldarna om aftnarna hörde Hugh berättas om många
sådana aftnar, tillbragta i Nya Mexikos byar.
»Jag var illa däran en gång», sade en cow-boy, känd under
namnet Straight Charley. »Sex af oss begåfvo oss till en
mexikansk by, och där gåfvo vi en fin-fin danstillställning. Det var
mycket folk, och allt gick lyckligt och bra, ända till dess det
uppstod en träta mellan en af de våra och en mexikan. Jake var en
tämligen rå karl och vi tyckte just ej om, att han kom med oss,
ty han var mer begifven på att dricka än på att dansa och han hade
dåligt ölsinne. Jag vet ej, hur striden började, ty jag dansade just
då med den vackraste lilla mexikanska flicka, jag någonsin sett.
Emellertid är det min tro, att Jake hade orätt. Det första, jag erfor
om saken, var, när musiken tystnade och jag hörde högljudda röster.
Jag såg en knif blänka och släppte min moitié samt ämnade
skynda fram och lägga mig emellan, då jag i detsamma hörde ett
pistolskott. Rundt omkring voro i ett nu knifvarna dragna, och det
blef en häftig strid.
»Efteråt hörde jag, att då Jake sköt mexikanen — och jag vill
ej påstå, att det icke var hans rätt, när mexikanen först dragit
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
