Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - En rysk unionsfråga - Den lillryska nationalitetsrörelsens ursprung
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
fjättrar äfven på de frie kosackernas ättlingar, under
det att de högre klasserna alltmer gingo upp i det nya
kejsardömets adel och byråkrati. Det lillryska språket
begagnades visserligen fortfarande till historiska
anteckningar, versificerade gratulationer och dylikt, men
undanträngdes mer och mer af det storryska, som under
Peter blef kanslispråk och genom den mångfrestande
författaren Lomonosov och hans samtida utbildades
till litteraturens tungomål. Mot slutet af det adertonde
århundradet röjes likväl en viss lifaktighet inom det
sydryska språkområdet. Vid denna tid författade
Ivan Petrovitsch Kotliarevskij (föreståndare för en
adlig kadettskola i Pultava) sina lillryska parodier
och folkstycken, som ännu spelas med stort bifall.
Hans exempel följdes af månge andre, bland hvilka
den berömde Gogols fader, vidare Peter
Artemovskij-Gulak och i synnerhet Grigorij Feodorovitsch Kvitka
(† 1843, mest känd under pseudonymen Osnovianenko)
vunno stor framgång och berömmelse genom sina
komedier och noveller på folkmålet. Hos alla desse
författare och deras talrike efterhärmare upptäcktes
egentligen intet spår till medveten nationell opposition
mot moskovitismen, en opposition, som ju under
dåvarande »omständigheter», för att nyttja en vanlig
rysk eufemism, ej lätteligen hade kunnat framträda
i offentligheten. Men i den stigande välvilja,
hvarmed de bildade klasserna omfattade det egentliga
modersmålet, visar sig utan tvifvel en
återuppvaknande nationalkänsla.
Däremot kan man skönja en mer utpräglad
riktning i den historiska litteraturen. Såsom ofvan
nämndes, finnes en fortlöpande följd af kosackiska krönikor
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
