Full resolution (JPEG)
- On this page / på denna sida
- En rysk unionsfråga
- Den lillryska nationalitetsrörelsens ursprung
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Sreznevskij, som år 1833 debuterade med en bok om
»Zaporogiska fornminnen».
Från 1840-talet tog denna nationella rörelse
vidsträcktare proportioner, hufvudsakligen genom trenne
framstående män, hvilkas verksamhet har varit af
stor betydelse för det moderna Ryssland öfverhufvud:
Kostomarov, Sjevtjenko och Kulisch.
* *
*
Desse mäns uppträdande sammanhängde nära
med den allmänna slaviska nationalistiska romantik,
som inom både vitterheten och den historiska
forskningen alltmer framträdde och häfdade förut okända
eller längesedan förgätna anspråk.
Kort förut hade man äfven i västra Europa börjat
uppmärksamma dessa betydelsefulla
kultursträfvanden, som nuförtiden af deras ryske anhängare pläga
sammanfattas under benämningen »den slaviska
renässansen» (vozrozjdenije). I Österrikes slaviska länder
hade sedan längre tid tillbaka Dobrovsky, Kopitar
och Schafarik ådagalagt sina filologiska forskningar
genom arbeten, som vunnit erkännande äfven af den
allmänna europeiska vetenskapen. De slaviska
folkdikterna, i synnerhet de serbiska, hade väckt stort
uppseende och intresse öfverallt, men nu uppdöko
liknande företeelser i allt större antal från olika håll.
Den ungerske ryssen Venelin företog sina epokgörande
resor på Balkanhalfön, hvarigenom han, trots
åtskilliga sällsamma fantasier, kan sägas rent af ha
återupptäckt den bulgariska nationalitetens tillvaro.
Ordet »panslavism» begynte nu komma i bruk, mest
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Sun Dec 10 06:55:18 2023
(aronsson)
(diff)
(history)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/hhostan/0078.html
