Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
153
"Hvarför skulle jag skona de der spökena? Hvad begagnas de till?” frågade Kleri,
”Det vet jag inte; min man använder dem visst till modeller.”
"Skrit opp," ropade Kleri, "två klädda träbilder, en hane och en hona.”
"Tecknar ni upp dem också?” frågade fru Lakotti.
"Ja visst!” svarade Kleri. "Låt vara, att det är skräp; men det fins väl alltid
någon narr, som kan komma att bjuda på dem på auktionen."
”Nej, det blir inte ni, som kommer att taga min mans modeller!” utropade fru
Lakotti modigt.”
"Jo, det kan ni vara viss om, att jag gör!” svarade Kleri med sträfhet i stämman.
”Det få vi se ändå!” sade fru Lakotti, som i samma ögonblick fick se sin man
komma hem.”
”Lakotti! Lakotti! Skynda dig!” ropade’hon.
Lakotti kom in tankspridd och syntes inte märka rättstjenarne, hvaremot hans
blickar genast fäste sig på modellerna, som förargade honom.
"Hvad nu!” utropade han. ”Hvem har fört hit modellerna, som stå der borta?
Hvem brukar sådana? Inte jag! Modeller begagnas endast af narrar och fuskare, hviika
inte älska sin konst utan endast penningar, samt söka dumma sätt för att förkorta sina
mödor! — Och sådana modeller sedan! Så onaturligt stela! — Jag är väl inte ett barn, som
går i skola och behöfver modeller för att rita gubbar efter dem. Hvem har fört }iit dem?
Detta är ett oanständigt skämt och det slår inte felt, att en nedrig plan döljer sig derunder.”
’Du skall få veta allt sedan!” sade fru Lakotti under ängslan. ”Men var nu tyst
som muren. — Det är en målare, som — — —"
”Ah, den oförskämde 1” utropade Lakotti.
”Tyst, tyst!”
”De der presenterna äro då bestämda åt mig, mig, som inte begagnar några andra
modeller än snillet och naturen!”
”Min käre, lugna dig!” bad fru Lakotti. ”Ser du inte herrarne, de vilja–––––-”
”Panta, menar du?” svarade han likgiltigt,
"Ja, gunås!”
"Låt dem få hålla på, det är deras uppgift. Jag kan inte hindra dem. De
kunna ju taga de der figurerna. De äro — — — ”
Han hann inte tala ut, förr än dörren öppnades och Parviainen störtade in
och ropade:
”Kleri! Skynda dig! Sänd ut folket åt alla håll för att söka reda på min
myndling!”
”Er myndling, herre?” svarade Kleri, frågande.
”Ja, hon har blifvit bortröfvad i natt. I morgse hängde en silkesstege ned från
höganloftsbron och jungfruburen, som var stängd invändigt, befanns vara tom, då man
bröt upp den?"
”Hvad får jag höra?” utropade Kleri förvånad.
”Jag är förtviflad!” skrek Parviainen. "Skynda på och sluta dina göromål här!
Tag allt hvad som fins här: Målningar, vapen och dessa fula spöken och skynda sedan
ut att söka reda på min förrymda myndling.”
Wasaättlingarne. ^
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
