Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
471
”För in hans excellens!” befalde drottningen under det att hertigen vid ett afsky-
värdt lynne bet sig i läppen. Grefvens ankomst just nu föreföll honom särdeles olägligt.
Efter några minuter inkom gref Gustaf.
Hertigen gick genast emot honom för att helsa honom. Men hans excellens låt-
sade icke märka detta, utan gick till hertigens stora förtrytelse direkt fram till enkedron-
ningen, för hvilken hon djupt bugade, sägande:
”Eders majestät! Sveriges och Polens konung helsar er och beklagar den stora
sorg, hvari eders majestät genom högstsalig konung Johans, eder gemåls, fråufälle kommit
— Hans majestät konung Sigismund hoppades, att jag skulle hinna fram hit, medan hans
majestäts höge herr fader lefde; men tyvärr: Jag har kommit försent. Jag har då blott
att beklaga eders majestäts och svenska folkets stora sorg i anledning af den vördigste
hans majestät konung Johans död, samt att enligt min af konungens egen hand utskrifna
fullmagt se till och ordna rikets angelägenheter under den närmaste tiden och till dess
hans majestät i nåder behagar annorlunda bestämma.”
”Var välkommen till vårt hof grefve Brahe! Det är oss en stor tröst i vår sorg,
att hafva goda och ädla vänner kring oss!” svarade enkedrottningen och räckte grefven
sin hand, hvilken han vördnadsfullt förde till sina läppar.
Derefter gick han fram till hertig Carl, hvilken han äfven helsade och å konun-
gens vägnar beklagade hertigens sorg tillfölje af hans höge broders död, samt uttryckte
det hopp, att hans majestät skulle i sin faders broder hafva en god vän och ett godt stöd.
Hertigen räckte Brahe sin hand, sägande:
”Vi vilja se till, att vi kunna vara hans majestät behaglige; men främst af allt
må vi se på Sveriges bästa. — Har herr grefven konungens fullmagt?” frågade han der-
på hastigt.
”Ja, eders furstlige nåde,” svarade Brahe.
”Det skulle vara önskeligt att få se densamma!”
”Här, eders nåde!” svarade Brahe och räckte fram fullmagten, hvilken hertigen
ögnade igenom, under det att hans drag allt mer och mer mörknade.
När han läst fullmagten till slut, räckte han den till Brahe, sägande:
’Fullmagten är i sin ordning. Vi hafva här intet vidare att skaffa! Viljen I oss
något, hafven I att söka oss i vårt hertigdöme, dit vi rida, så snart vi sett till, att vår
döde käre broder fått en kungligheten värdig svepning!”
Han lemnade rummet i ingalunda godt lynne. Men han tordes ej brista ut mot
konungens befullmägtigade ombud och detta tvång gjorde honom olidliga plågor. Derför
skyndade han äfven ut ur rummet, innan han skulle hinna förgå sig.
Drottningen framförde till herr Gustaf Brahe sina klagomål öfver hertigens upp-
trädande, omtalade, att de klenodier och mobilier, som hon låtit flytta från förråds- och
klädkammaren till sitt palats, voro hennes egendom tillfölje af konung Johans gåfvobref
hvilket hon förevisade Brahe och han gillade.
Grefve Brahe hade konung Sigismunds befallning, att anhålla hos hertig Carl, att
han i händelse af konung Johans död, måtte åtaga sig riksstyrelsen i konungens namn,
till dess att hans majestät sjelf hunne komma öfver till Sverige.
I anledning deraf sammankallades den 23 November rådskammaren, hvilken bestod
af riksdrotset Nils Gyllenstjerna, Erik Gustafsson Stenbock, öfveramiralen och riksmarsken
Clas Flemming, Knut Knutsson Lilie, Olof Gustafsson Stenbock, Knut Axelson Posse, Hen-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
