Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Vi minnas ett Upsala möte under Johan Illa tid. Detta möte var dock af mindre
betydelse, än ett följande, Presterstapet hade, som den ärade läsaren torde
. . . , 1 —–––-JT––––––- 7 arauo CU tUlUc
erinra sig, vid konung Johans bisättning begärt hos hertig Carl om ett kyrkomöte till skvd-
dande af den lutherska religionen. J
Denna anhållan biföll hertigen, som sjelf var en sträng lutheran, med nöje och
hertigen sammankallade de förnämste och lärdaste af presterskapet i riket, biskopar med
kapituleres och prostarne, samt några prester af hvarje härad, att samlas i Upsala den 25
Februari for att förena sig: l:o) om lära och ceremonier, 2:o) om god ordning och disciplin
samt 3:o) om nödiga biskopsval.
Till detta möte kommo fyra biskopar och mer än tre hundra andra prester. Mötet
öppnades den 1 Mars af riksdrotsen i närvaro af hertigen och rådet, samt många af adeln
och några köpstadsmän.
Till ordförande utsågs Nicolaus Olai Bothniensis. I öfverläggningarne deltogo
endast rådsherrarne och presterskapet.
Redan den 5 Mars hade man förenat sig om att erkänna den heliga skrift såsom
det enda rättesnöret för menniskans tro, samt de tre (apostoliska, nicenska och athenari-
anska) symbola, jemte den oföränderliga Augsburgska bekännelsen såsom sanna uttryck af
skriftens läror. De närvarande förklarade, att de voro redo att våga lif och blod för detta
beslut och ordföranden helsade beslutet med dessa ord: ”Nu är Sverige blifvet en man
och alla hafva vi en herre och en Gud.”
Konung Johan IILs liturgi förkastades och 1572 års kyrkoordning bekräftades
Motet begärde ytterligare hertigens och rådets bifall till åtskilliga önskningar, som
atsågo att trygga kyrkans sjelfständighet. Sålunda fordrade det, att konung Sigismund,
ehuru han sjelf var katolik, skulle bekräfta mötets beslut oförändradt, att främmande trosbe-
kännare ej skulle ega rätt att innehafva embeten i riket, att Upsala universitet skulle
uppehållas och utvidgas o. s. v.
Beslutet godkändes af hertigen och utfärdades den 20 Mars i hertig Carls och
rådets, samt de i Upsala församlade biskoparnes och menige presterskapets namn. Efter
mötet undertecknades dess beslut ytterligare i landsorten af medlemmar af alla stånd och
beseglades å de olika menigheternas vägnar. Beslutet blef således äfven till formen ett
gemensamt uttryck för hela svenska folkets vilja och mening.
Beslutet är upptecknadt på ett kalfskinnspergament. —
Det är ej fullt visst, att konungen skall erkänna Upsala mötes beslut,” hörde vi
herr Rutger Kruuse besvara sin gemåls fråga.
”Visserligen är konungen katolik; men hans majestät bör väl dock tillåta sitt
tolk att dyrka sm Gud efter sitt hjertas öfvertygelse, hvilket ingen hindrar honom sjelf.”
”Tyvärr är det värsta att frukta,” svarade Kruuse. ”Ty uti Thorn och Elbingen
ogos, under konungens resa till Sverige två kyrkor från protestanterne och gåfvos åt
papisterna och hade inte konungen mera lyssnat till Ture Bielkes ord än den papistiska
biskopen Hieronymus Rozrazurskis, så hade nu i Danzigs stadskyrka hållits katolsk messa
i stallet för evangelisk gudstjenst. - Något godt i detta fall är alltså inte att vänta
af konungen.”
Hafva vi då åter storm att vänta i vårt arma fosterland 1” suckade friherrin-
nan Kruuse.
Waaaättlingarnt.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
