Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Herren är min herde, mig skall intet fattas.
Han låter mig vila på gröna ängar,
han förer mig till vatten där jag finner ro.
Och om jag än vandrade i enom mbrkotn dal,
fruktade jag intet ont.
Ty du äst när mig,
din käpp och stav,
de trösta mig.
Ar efter år hade förrunnit, utan att han behövt
böja sig eller sluta fred med sina fiender. Men
under de sista åren hade hans belägenhet blivit
allt vanskligare. Det syntes som om
människorna, de hatade, hade glömt honom. Ty det
kunde gå långa tider utan att skinnsäcken vid
landsvägen inbragte honom så mycket som en
brödbit. Och vad värre var: det syntes som
om människorna blivit än ondare än förr. Ty
stundom fann han den ena säcken tömd på
präktiga fåglar och dyrbara skinn, men i den andra
fanns det likväl ingenting.
Då tyckte han det lönlöst att fortsätta med
detta utbyte, som bara bragte honom själv harm
och smälek och fostrade flera tjuvar i världen
än där fanns förut. Han förde ingenting vidare
till sin säck. Men hans människohat växte yt-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
