Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
DEN SVINDLANDE GUNGAN.
När det stora händer en människa, att hon en
dag känner förvissningens heliga mark under
fotterna, då tror hon i förstone att hon aldrig
mer kan sjunka ned i förtvivlans kärrmarker.
Hon tror att Gud är det orubbliga hälleberg,
som aldrig sviktar under foten. Hon vet icke,
att Gud till en början kan vara en svindlande
gunga genom alla mänskosjälens rymder, en
färd mellan himlar av jubel och avgrunder av
hopplöshet. Först när den gungan har stannat
där uppe i ljuset, först då har hon en varaktig
frid.
Men säll den människa, som i sin hemsökelses
stunder får hjälp av sina egna goda gärningar!
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
