Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
till helgen och satt sig med sin sovande gosse 1
famnen. Hon ser frisk och väderbrynt ut i sin
vita klänning, hennes yviga bruna hår glimmar
mot den solfyllda luften, för varje gång hon
rör på huvudet och ser ned på den lille. Också
de båda hantverkarna äro klädda i
helgdags-västar och nystrukna skjortor. Färgaren har
satt sig med ryggen mot häggstammen, han
låter blicken resa upp i den väldiga kronan, där
blomstermassan kommer forsande som ett vitt
skum över lövverket och enstaka blå
himmels-flikar blinka igenom så det nästan gör ont i
ögonen. Det brummar sömnigt av humlor och
kvintilerar av allsköns små flygfän där uppe, och
färgaren låter alla klyftiga tankar fara.
Den lille snickaren är inte lika sorglös, han
tuggar oroligt strå efter strå, där han sitter i
gräset. Han har kommit hit med färgaren för
att ordna upp någonting som länge tyngt på hans
hjärta, men nu hotar hela samtalet att dö bort
i den goda solskensron. Slutligen säger han dock:
— Jo ser du Anna, det var någonting som ,..
Vi kan tala samfällt med dig, vi två, för vi är
gamla vänner. Icke sant, färgar-August?
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
