- Project Runeberg -  Onni Kokko. Berättelse /
107

(1920) [MARC] Author: Jarl Hemmer
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

framåt. Solljus och skugga strimmade
växelvis över de framsträckta, spända ansiktena.
Ögonen kisade till då de träffades av det flödande
skenet, vidgade sig åter i skuggan och sökte,
sökte där borta bland stammarna.

Ännu hade inga skott fallit. Men samma
manöver hade skett från åsen mittemot, kort efter
de vita linjernas framryckning. Dock skedde
den tyngre och tröttare, delvis nästan trevande,
och med en hållning över figurerna som
skvallrade om olust hos somliga, raseri hos andra.
Det gällde icke motanfall, endast försvar.

Den vita linjen hade hunnit nära mitten av
dalen. Där nere på bottnen mötte ett brett
bälte av igenfrusen och översnöad myrmark,
glest beströdd med låga martallar, ställvis
alldeles bar. Och samtidigt började det knalla
ur skogsbrynet mittemot. Det visslade i luften
och knastrade av knäckta trädgrenar, snön
stänkte upp i små vita kattsvansar här och var.

Den vita skyttekedjan dök ned i snön och
försvann.

Nu började det ändlösa krypandet, medan
knattret blev allt häftigare där borta på andra

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 07:22:55 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/hjonnikokk/0109.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free