Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Andra Kapitlet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Hutter afbröts nu af ett hårdt slag på munnen samt en barsk
tillsägelse att hålla sig tyst. Omedelbart därefter drog sig hela
skaran tillbaka in i skogen, utan att Hurry och Hutter vågade
sätta sig till motvärn, och Hjortdödaren såg sig nu öfverlämnad
till att endast följa de råd hans eget förstånd kunde gifva honom.
Några minuter gingo under dödstystnad, sedan skaran försvunnit
i skogen. Hjortdödaren lyssnade andlöst för att om möjligt
förnimma något ljud, som kunde rödja mänskliga varelsers
närvaro, men han lyssnade förgäfves, och det föreföll honom som
om icke den nu rådande tystnaden mera skulle kunna störas af
någonting. Till slut sänkte den unge mannen årorna i vattnet
och rodde långsamt ut på sjön. Sedan han tillryggalagt
omkring en kvarts fjärdingsväg i nordlig riktning, märkte han
till höger ett mörkt föremål som flöt på vattnet och han kom
snart på det klara med att det var den kanot, han och hans
kamrater senast hemtat, hvarför han rodde dit och tog den i släptåg
efter sin egen båt. Därpå lade han sig ned i båtens botten för
att njuta ett par timmars hvila, så att han på morgonen skulle
vara i stånd att fylla de plikter, som nu ålågo honom. Snart
slumrade han också tryggt och lungt på sitt hårda läger.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
