- Project Runeberg -  Hjortdödaren /
60

(1912) [MARC] Author: James Fenimore Cooper
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Fjärde Kapitlet

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

mot det beräknade stället. Då aktern befann sig omkring
femton fot från klippan, stannade han farten.

Hjortdödaren hade skyndsamt utfört denna manöfver, ty
— ehuru han icke tviflade på att han vilseledt fienden — kunde
han det oaktadt icke vara viss om att han icke ändock var
förföljd af honom. Han vågade sig därför icke så nära kusten, utan
att träffa nödiga föreberedelser för att kunna verkställa en snabb
reträtt, i händelse detta, emot förväntan, skulle visa sig
nödvändigt. Han själf höll ankartrossen i handen, medan Judith
hade tagit plats vid ett fönster, från hvilket hon kunde iakttaga
stranden och således gifva underrättelse om, när vän eller fiende
visade sig.

Solen hade sjunkit ned bakom träden och belyste icke längre
med sina strålar sjö och dal, då Hjortdödaren stannade »Arken».
Emellertid återstod ännu några minuter innan solen var helt
nedgången, och den unge mannen kände sin väns punktlighet
allt för väl för att han hos honom skulle förutsätta något onödigt
hastverk. Frågan var, om han, omringad af fiender som han
var, hade förmått undgå deras snaror. De senaste tjugufyra
timmarnas händelser voro naturligtvis Chingachgook obekanta,
och han var, liksom Hjortdödaren, ännu oerfaren som krigare.
Han måste dock säkerligen vara beredd på att träffa samman
med det band som höll hans käresta fången, men han kände
hvarken deras antal eller fiendens ställning och var därför
uteslutande hänvisad till sin skarpa blick och sin stora försigtighet;
om han skulle kunna undgå de faror, som på alla sidor lurade
omkring honom.

— Ser du ingen på klippan, Judith? frågade Hjortdödaren,
sedan han stannat »Arken». Ser du icke till delawar-höfdingen?

— Nej, Hjortdödare. Jag ser icke spår af något som helst
mänskligt väsen. Jo, vänta lite — — —

— Hvad är det, Judith? Hvad är det, frågade
Hjortdödaren, då den unga flickan med tydlig öfverraskning plötsligt
tystnade.

— Det är en man på klippan, en fullt beväpnad indiansk
krigare, tatuerad från hufvud till fotabjället.

— Hur bär han sin falkfjäder? frågade Hjortdödaren ifrigt,
i det han hastigt firade på trossen för att söka bringa båten
närmare klippan. Bär han den tätt vid »stridslocken» eller bär han
den öfver det vänstra örat?

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 07:23:09 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/hjortdodar/0062.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free