Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sjunde Kapitlet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
då bäfverns ögon äro omtöcknade, och han icke mera kan se in i
skogen, kan Falköga öppna dörren för huronerna. Och hur
skall bytet sedan delas? Falköga skall taga det mesta och gifva
huronerna så mycket han unnar dem. Endast skalperna må
gå till Kanada, då ett blekansikte icke har någon glädje af dem.
— Nåväl, Rivenoak, det är, om än irokesiska, dock
tämligen tydligt taladt. Jag har förstått allt hvad du sagt och
måste tillstå, att det är värre än hvad jag till och med hade
väntat af en mingo. Ja, det skulle utan tvifvel vara en lätt sak att
gå tillbaka till Tom Hutter, hvilken du kallar en »bäfver», och
säga till honom, att jag sluppit lös, och ett sådan fall, som att
jag kunnat befria mig ur er fångenskap, skulle säkerligen tillföra
mig både ära och anseende.
— Godt! Det är min enda önskan af blekansiktet.
— Ah, jag vet mycket väl, hvad du vidare begär af mig.
Medan jag sitter i bäfverns hus och äter af hans bröd, skulle jag
naturligtvis söka omtöckna hans döttrars ögon på ett sådant sätt,
att de icke ens se efter dörren, än mindre kasta sina blickar på
land.
— Godt! Falköga borde vara född huron! Hans blod
icke hvitt, utan rödt!
— Nej, däri tager du fel, huron! Ja, du begår ett lika
stort feltag som om du ansåg en varg vara en panter. Jag är
hvit till blod, hjärta, natur och väsen, ehuru jag erkänner att
jag är något rödskinn till känslor och lefnadssätt. Nåväl, mingo,
när så den gamle Hutters ögon äro omtöcknade, när hans
döttrar ligga i djup sömn, när Hurry, den store gossen, icke
drömmer om något ondt, och alla tro, att de i Falköga ha en trofast
väktare, så skulle jag tända en fackla på en eller annan plats
och öppna för huronerna, på det att dessa måtte kunna döda
dem som låge i sin djupa ro?
— Ja, alldeles rätt! Min broder tager fel; han icke vara en
hvit man! Han är värdig att blifva en stor höfding bland
huronerna.
— Det skulle alltsammans vara fullkomligt riktigt, ifall
jag gjorde hvad jag nyss sade. Nej, nej, huron! Öppna ditt
öra och hör ett par ord från en rättfram, ärlig mans mun! Så
vet då, att jag är född kristen, och de som äro komna af en sådan
stam och ha mottagit kristliga lärdomar, inlåta sig aldrig på
sådana ohederliga handlingar, som dem du nu föreslagit mig.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
