- Project Runeberg -  Under sönderskjutna fanor. Romantiserade skildringar från Finlands sista strid /
49

(1908) [MARC] Author: Nils Hydén With: Einar Torsslow
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

I nästa ögonblick skulle sammanstötningen och
mördandet ske.

Matts kusk blef så gripen af stundens spänning, att
han omedvetet ryckte till sig tömmarne, så att hästen
plötsligt stannade midt på vägen.

Och med spetsade öron och fnysande mule
betraktade kraken det förunderliga skådespelet.

Alla tre i släden: kommissarien, skrifvaren
Palm-qvist och Matts kusk höllo andan och sutto stilla som
bildstoder. Men till deras öron trängde soldaternas skrän,
ryssarnes eggande tjut: I-h-h!... I-h-h! och finnarnes
dånande hurrarop.

Nu voro de två kompanierna tätt inpå hvarandra.
Matts kusk tyckte sig se, hur ryssarnes skäggiga ansikten
gnistrade af mordlust, hur ögonen glimmade, händerna
knötos kring gevären. Af finnarne syntes endast
ryg-garne, på hvilka de stora patronköken hoppade,
hat-tarne, som guppade i takt med språnget, samt benens
svarta klädesdamasker, som hvirflade i snön.

Nu hördes ett skri, vildare än de förra, och
kompanierna stötte samman. Ofrivilligt blundade Matts kusk
och hästen klippte med öronen.

Då Matts åter öppnade ögonen, var allt i en röra.
Det enda, han kunde urskilja, var gevärens snabba
höjande, bajonetternas glimmande, de kraftiga, hastiga
stötarne, blodet som sprutade på snön och karlarne,
som föllo till höger och vänster, framåt, bakåt.

Ryska och finska uniformer voro blandade om
hvarandra. De vilda ropen hade tystnat och man hörde
endast som ett brus af stönanden, ur hvilket ett och
annat jämmerrop skar igenom.

Den gänglige skrifvaren på baksätet satt stel med
stirrande ögon, som lyste med underlig glans liksom i
börjande vanvett.

Kommissarien var som förlamad af skräck. All
tanke var död i hans hjärna liksom också morskheten
och skräflet.

Under sönderskjutna fanor.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 07:26:50 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/hlfanor/0049.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free