- Project Runeberg -  Under sönderskjutna fanor. Romantiserade skildringar från Finlands sista strid /
157

(1908) [MARC] Author: Nils Hydén With: Einar Torsslow
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

täcke öfver stöflarne och benen åkte di-agonlöjtnanten
boi-t för att söka uppnå Temmes by innan mörkret
föll på.

Solskifvan snuddade vid granskogen i väster och
snart skulle dagEn vara slut. Ännu hade han icke
hunnit mer än något öfver halfvägs. Han måste skynda
på, så att öfverste Cronstedt i tid fick Adlercreutz’
order och kunde i morgon bittida inställa sig med sin
brigad i Paavola by, där en officer med order för
striden skulle inträffa.

Dragonlöjtnanten piskade på hästen, så denne satte
fart som en pristrafvare, men för att icke på nytt råka
ut för kosaktruppen, tog han af något åt öster, så att
han snart borde stöta på landsvägen mellan Limingå
och Temmes.

Och medan släden tyst gled fiam öfver den glatta
snön, tänkte han på Kusoffski, och hur nära det varit,
att han fallit i ryssens våld.

Kusoffski skulle nog ha blifvit åtskilligt föi-vånad.
För ett och ett halft år sedan, hösten 1806, hade de
sammanträffat i Helsingfoi’s. Under sommaren hade
Niklason med sin skvadron varit förlagd där. Staden
var ju rätt vacker fastän liten. Men invånarne?
Damerna ledsamma i sin prydhet, sitt skvallerbegär och
sin småstadstillgjordhet. Och herrarne odrägliga:
kortspel, punschbålar, tal och anekdoter och anekdoter, tal,
punschbålar och kortspel. Kommo tre tillsammans för
att dricka ett glas, kunde de icke göra detta i enkelhet
och gemyt. Det blef icke bra, föri’än en af dem ställde
sig i position som en opei-asångare, och så brakade det
löst. Ju gröfre lögner han koi’de i de andra, dess
högtidligare och voi’dnadsfullare blefvo deras anleten. Det
fanns icke den groda så fet, att ej en festtalsåhörare
med god smak kunde sluka henne. Sedan sakramentet
var anammadt, satte de sig ned vid spelbordet och klådde
hvarandra under gräl och svordomar.

Efter att några gånger deltagit i slika nöjen, afstod

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 07:26:50 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/hlfanor/0157.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free