Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Men en stund förut, då hon satt vid middagsbordet
och lade för på barnens tallrikar, hade hon genom
sals-fönstret sett en rysk kolonn på tiere hundra man draga
söderut på vägen åt Toby. Och hon hade gripits af en.
svag förhoppning att de kanske lämnade staden för att
aldrig mera återkomma.
Nu väntade hon de finska trupperna, som sades stå
vid Ny Karleby, och från hafvet skulle en vacker
morgon hennes man, den storväxte kaptenen, komma
seglande från Stockholm. Kanske detta förfärliga krig snart
var slut, fienden borta och ordning åter råda i landet.
Och fru Ann-Sofi försjönk i ljusa drömmar om lugn
och lycka, medan myggen sissade i björkkronorna och
blomstren doftade i Vasa tysta stad.
I sitt hem vid norra tullen satt gamle prosten
Chy-denius och skref på en predikan, som han ämnade hålla
nästa söndag, sina goda Vasabor till en uppbyggelse och
ryssarne till en varning.
Han brukade annars icke nedskrifva sina tankar
ord för ord, utan anteckna hufvudpunkterna och för
öfrigt extemporera. Ämnen — utom dagens språk —
tröt honom sällan. Han behöfde endast skjuta en blick
bakom sina hornbrillor öfver bänkarnes rader af
åhörare för att finna hvad han behöfde. Där såg han
köpmannen med sitt snikna sinne, som han visste
bedrog, då han så kunde, och ej gaf fattigman full valuta
för hans slantar; där satt den hårdnackade skepparen
med det svåra lynnet, som slog hustrun och bannade
och svor; där satt den frånskilda gamla frun, hvars sista
glädje det blifvit att baktala och förtala och stifta
olyckor och sorger med sin giftiga tunga; där satt
krydd-kramhandlarens fåfänge bodbetjänt, dum som en torsk
och inbilsk som en kråmande tupp; där satt det lilla
våpiga hönset, stadsgevaldigerns dotter, med nystruken
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
