Under sönderskjutna fanor. Romantiserade skildringar från Finlands sista strid / 683 (1908) Author: Nils Hydén With: Einar Torsslow Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
	Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

KAP. L.

Bondkärringen.

General Nikolaj Nikolajewitsch Rajevski gick
förgrymmad fram och tillbaka i sitt rum i Alavo
prästgård.

Vid dörren stod en ung adjutant, tyst, stram, butter.

Generalen morrade:

. . . Ännu ingen fora! Ni säger, att de utskickade
patrullerna icke påträffat någon fora på väg hitåt . . .

— Ja, general.

— Godt! Äfven den har alltså blifvit uppsnappad
af dessa fördömda finska ströfkårer. Hvad var det
anförarne nu hette? . . . General Rutsch och amiral Spuff.
Rappt folk är det, må jag säga. Snappar bord den ena
foran efter den andra, bränner broar, nedgör
afdelningar, och när man försöker få tag i dem, äro de
försvunna. Ingen har sett skymten af den där general
Rutsch och amiral Spuff, men finnas göra de lika fullt.

. . . Allt går bakut nu för tiden. Affären vid Lappo
slutade med återtåg, som bra mycket liknade en flykt,
och, nu sitta vi här, afstängda från våra förbindelser,
utan lifsmedel. Inga kurirer från Buxhövden och
Jankowitsch — förmodligen uppsnappade och dödade; inga
proviantforor — samma väg.

Och i dag som vi skulle fira hans majestät
kejsarens namnsdag. Champanjen är slut, rödvinet slut.
Af vildt finns endast, hvad man kunnat skjuta de sista
dagarne. Några harar, några orrar. Och traktens

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>