Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - IX. Några drag ur Kriminal-anthropologien till förklaring af den stora brottsligheten
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
99 NÅGRA. DRAG UR KRIMINAL-ANTHROPOLOGIEN.
och psychiska personlighet och om (let i den kan
upptäckas några anomalier (afvikelser.)
Hvad då först atavismen beträffar, så kan det
svårligen förnekas, att en, genom generationer nedärfd
brottslighet finnes och att anlag för brott går i arf; ett
förhållande, som man tror sig hafva iakttagit af fångars
slägtförhållanden och att brottslingars afkomlingar äfven
blifva brottslingar. Denna skola påstår sig till och med
kunnat genom noggranna observationer konstatera
tillvaron af en bestämd brottslingstyp. Så skall det hos gröfre
brottslingar ej sällan förefinnas abnormiteter i hufvudets
form. Detta skall bevisa, att icke alla hjerncentra kunna
arbeta normalt och detta skulle åter åstadkomma, att desse
personligheter skulle sakna förnuftets bruk och icke
kunna handla af fri vilja. Kännetecken på
brottslingstypen uppgifvas af Lombroso vara (Olivecrona, Om
dödsstraffet pag. 93): »kraniets ringa omfång, oxycefali,
prog-natism, frånvaro af eller mycket ringa skägg, yfvigt
ulligt hår, trubbig eller örnnäsa, stort utveckladt käkben,
stora såsom handtag utstående öron, långa annar, stora
ögonhålor, sammanväxta ögonbryn, lag panna, skelögdhet,
vänsterhändthet, ful uppsyn, hvarförutan tatuering på
kroppen vanligen förekommer». Af de observationer han gjort
på brottslingar påstår han sig hafva funnit, att omkring
40 proc. hafva varit födde till brottslingar; af återstoden
är en del brottslingar af vana, likaledes oförbätterliga, och
endast ett antal af tillfällighetsbrottslingar, som ega i
förminskad grad brottslingstypen, kan möjligen anses
mottagligt af förbättring. Äfven detta senare förnekar Ferri.
Han säger: «Det är idealister, som proclamera
möjligheten af ånger, som föreställa sig brottslingen såsom
tillgänglig för goda känslor, till och med känsla af heder.
Den positiva vetenskapen tror icke på någon förbättring,
hvarken genom fängelse eller undervisning». Det är
naturligt att med en sådan låg och tröstlös uppfattning af
menniskan, då hon förnekas ega, hvad som höjer henne
öfver djuren, all rättslig och moralisk ansvarighet måste
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
