Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Efter segern
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
385
nijöd flöda, och hon rågade sina fat till konung Eriks
och hans mäns ära.
Hennes fosterbroder Sune var borta. Fru Ingrid
trodde, att han begifvit sig åstad att stöta till konung
Knut. Hon tyckte sig således äfven hafva en vän
där, som kunde, om så behöfdes, föra hennes talan
hos den konungen. Och nu ville hon vinna konung Erik.
Denne tog emellertid icke in på Stensö, men han
lät sina systrar jämte uppvaktande tärnor bo där hos
fru Ingrid, och han lofvade att rida öfver till fru
Ingrids festgillen.
Bland dem^ som kommo med prinsessorna, var
äfven Holmfrid. Hon bar ännu sorgdräkt efter fru
Irmegard, och hon var föga glad. Hennes Jämjö var
nedbrändt, ingen visste, hvar hennes frände Gudmar
fanns, och den gamle Sigurd saknades också. Man
talade om för Holmfrid, hvilka bedrifter han utfört.
Hon hade talat med flere af Sigurds män, ingen
hade sett honom falla i striden, men så hade de
förlorat honom ur sikte under förföljandet. Han fanns
icke bland de fallne, icke bland de ] ef vande.
Det var vackra, sommarlika dagar. Solen log
emot den unge konungen, liksom ville den önska
honom lycka till att åter besitta sitt rike. Marken var
grön, hösten smyckade träden med förgängelsens guld
och purpur, och Bråviken låg som en blank sköld,
på hvilken den unge konungen skulle rista sina
bedrifter.
Om morgonen, innan Te Deum skulle firas, redo
prinsessorna Ingeborg och Märta till Plusaby kyrka.
Man ämnade smycka altaret, och tärnorna hade flätat
rika kransar af eklöf, som ännu var grönt, och man
blandade där uti ett eller annat blomster^ som hösten
sparat.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
