- Project Runeberg -  Fru Holmfrid /
389

(1895) [MARC] Author: Mathilda Lönnberg With: Vicke Andrén
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Efter segern

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

389

Man kästadé bort siha sorger, åt, drack och var
glad. Hvem visste, hvad morgondagen bar i sitt
sköte? Och på aftonen dracks trolofningen emellan
fröken Märta och herr Nils Sixtenson till Tofta, och
man trådde dansen i salen vid Stensö. Blossen
flammade i det stora rummet, där män och kvinnor i
skiftande dräkter rörde sig fram och åter.

Men ute på svalen stod Holmfrid. Hon stödde
hufvudet mot en af räckverkets pelare och tänkte
tunga tankar. — Hvår fanns väl nu hennes unge
frände Gudmar? Var han fallen? Jämjö var
upp-brändt, hennes odal fanns icke mer. Hon mindes
den stora salen med sina tjällade väggar och sitt
snidade ektak, sotadt af de många bloss, som upplyst
dem under många släktled. Hon tänkte på, huru
hon älskat detta hem ■— huru hon längtat dit ur
klostret — huru hon lefvat där under några stilla,
lyckliga ungdomsår, då hon kallades Sunes husfru —.
Slutligen fördes hennes tankar till den där kvällen,
då hon stöttes ut i den kalla vinternatten. Var det
möjligt, att icke ett år förgått sedan dess? Huru
mycket hade hon icke upplefvat sedan den natten.
Lika mycket eller mer under dessa månader än
under hela sitt föregående lif.

Nu var hon fri. Funnes blott hennes Jämjö, då
skulle hon draga dit, lefva som fru Irmegard för sitt
folk och sin gård, pryda dess rum, rida omkring till
sina landtbor och någon gång jaga med hök och hund.
Men’ nu fanns icke Jämjö mera. Skulle hon
fortfarande vara som en flykting och en gäst än här, än
där? Skulle hon gå i kloster och kanske sluta som
en gammal abedissa, lika sträng mot andra som fru
Ragnhild i Askaby ? Ja, hvad återstod henne väl ? —
Och så Gudmar som var borta!

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 07:34:56 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/holmfrid/0391.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free