Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Företal
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
8
FÖRETAL
Hj. Branting, bl. a., att »Strindberg är själf den
förste att erkänna det stora inflytande, som läsningen
af. ’Slutliqviden’ haft på hans andliga utveckling».
Enligt Branting gå »Nils Nilssons» idéer igen i
Strindbergs dåtida angrepp mot konstens
öfverskatt-ning såväl som mot centralisationen. Huruvida
Strindberg äfven öppet vidgått det lärjungeskap Branting
tillagt honom, är mig icke bekant, i så fall har detta
undgått mig, ehuru jag varit en flitig läsare af
Strindbergs arbeten, men nog vill jag minnas, att man
allmänt gick’i den tron, att Strindberg var skaparen
af de som vetenskapliga termer så betydelsefulla
orden öfverklass och underklass.*)
Såsom lärjunge af Marx understryker Branting
i nämnda essay med all kraft det metafysiska hos
Quiding, som odisputabelt finnes hos honom. Men
på icke mindre goda grunder kan man å andra
sidan äfven understryka Quidings
historiskt-realisti-ska sinne för och uppfattning af
samhällsföreteelserna, som icke får förblandas med hvad Quiding
kallat »det historiska förnuftet», hvarmed han
förstår den till slentrian och former förstelnade histo-
*) Vid en närmare efterforskning finner jag nu i en not i
"Nationalitet etc." (2:a häft. af "Likt och Olikt" af år 1884, pag. 52)
Strindberg hafva preciserat sin ställning till Quiding. Han
skrifver nämligen där: "Sedan jag nedskrifvit min första uppsats om
det allmänna Missnöjet, har Nils Nilsson arbetskarls skrifter råkat
i mina händer för första gången. Stor blef min öfverraskning
att i ett svenskt arbete, mäst skrifvet för tio år sen, återfinna
mina tankar om samhället, men utredda på ett öfverlägset sätt".
— Strindberg hembär i samma not sin djupa tacksamhet för de
tankar han med tidningsmannens rätt för sitt behof lånat af honom,
erkännande tillika sin stora förbindelse till honom "i många fall,
men icke rörande hans idealstat", som “ännu“ (!) är Strindberg
motbjudande. Den skulle nämligen döda andens frihet. — I
samma afhandling (pag. 80) säger Strindberg — nu påvärkad af
Quiding — att engelskan som universalspråk mellan Europas folk,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
