Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Inledning
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
INLEDNING
43
gång, att det är honom »likgiltigt», med hvilken
benämning man vill karaktärisera hans teori.
Quidings uppfattning af socialismen är utan allt
tvifvel urmodig, framträdande genom en påfallande
bristande beläsenhet särskildt i en nyare tids
socialistiska litteratur, hvartill kommer, att han, som ställde
så stora fordringar på klarhet och stabil grund icke
minst mot sig själf, icke kunde med dess som oftast
många ofullgångna projekt och lösa hugskott känna
sig dragen till dess litteratur, då han själf satt inne
med ett fullfärdigt samhällssystem, hvilket för
honom egde alla kriterier att vara mänskligheten niäst
lyckliggörande. I motsatt fall skulle han ju icke ha
varit den själf ständiga tänkare, som han väl ändå
obestridligen måste anses vara. Vittnar det för öfrigt
icke synnerligen fördelaktigt om hans kärlek till
sanningen och hans sanna fördomsfrihet att icke låta
skrämma sig af ett slagord på godt och ondt,
sådant som »socialism», utan låter andra fullt acceptera
det till benämning för hans lära, som han i allt fall
icke själf kallat socialism. Inför den kritiska
litteraturhistorien måste han dock räknas som »socialist» och
därtill socialist af den kommunistiska riktningen, ty
icke blott arbetsmedlen skola enligt hans lära vara
propagandan; Arbetaren inom - kommunismen; Kvinnan inom
kommunismen; På hvad sätt jag är kommunist." — Quiding
begår här mot Cabet, hvilken äfven var jurist, till en tid advokat
vid öfverrätten i Paris, förutom deputerad och generalprokurator,
en orättvisa, i ty att skriften i fraga utgöres af en samling
fristående uppsatser öfver hvart och ett af de i titeln angifna ämnena
samt hvardera undertecknade med "Cabet". De synas från
början varit tidnings- eller tidskriftsuppsatser. Och aå ligger det i
sakens natur, att skriften saknar helhets värkan. — "De
kommunistiska trosartiklarna" borde ha hetat "mina" etc., ty Cabet för
uteslutande sin egen talan. Skriften utkom på svenska 1846 och
kan än i dag läsas med intresse.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
