Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - FÖRSTA AFDELNINGEN
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
BESTÅENDE RÄTTSORDNING
93
7. Klasskampen.
Olikheten i öfverklassens och underklassens
samhällsställning har, så långt historien går tillbaka,
ledt till fiendskap och strider, och framstegen i
civilisation böra egentligen räknas efter de
framgångar underklassen småningom förmått tillkämpa sig
till höjande och betryggande af sin existens. Hvarje
sådan framgång har icke kunnat vinnas utan större
och mindre ingrepp i öfverklassens rätt.
Hur djupt klass-skillnaden gripit in i lifvet kan
slutas däraf, att forntidens största tänkare icke
förmådde höja sig till den åsikt, hvilken tilldelar också
åt slafven människovärde. Det åter förmådde
Kristus, och från hans lära utgick slafvarnas successiva
frigörelse, hvilket oaktadt till och med våra dagar
måst bevittna ett stort krig för idéns slutliga
utförande.
Alltid och allestädes har rättssamhället framstått
med en öfverklass, bestående af dem, som egde
något, och en underklass, som egde litet eller intet
och hvars medlemmar, omkring nio tiondelar af
hela befolkningen, därför kommo i beroende af
öfverklassen, ursprungligen som slafvar; en
klassskillnad, som ännu fortfar dock med förtäckt
slaf-veri, och utan kännedom hvaraf man icke förstår
världshistorien.
Men som i alla länder öfverklassen sitter vid
styret, kan ingen förändring ske i någonting
väsentligt. Det är i underklassens elände, såsom den allena
stora och brännande frågan, förändring i främsta
rummet skulle ske till afvärjande af hunger, köld,
nakenhet och bostadsbrist för nio tiondelar af
mänskligheten.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
