Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - ANDRA AFDELNINGEN
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
SAMHÄLLSFORM
141
skillnaden mellan distrikten. Människan är nämligen
under kretsrättens period antingen kretsämbetsman
eller härads-, lands-, riks- eller statsämbetsman, dock
så till förståendes, att de högre distriktens
ämbetsmän, ehuru med vidsträcktare befallanderätt, icke äro
för mer, det vill säga utrustade med större rang än
de lägres. Endast åt styrelsen inom de olika
distrikten anses lämpligt en kollegial form, det är det
enda, som återstår af det gamla samhällets
kollegialväsen, dock med möjligen minsta antal af
kolleger. Förvaltningen åter, för att kunna motsvara
hvad af henne fordras, måste nödvändigt hvila i
händerna på en enda person med nödigt antal af
denne ende underordnade tjänstemän.
6. Justitievärket. — Brott och straff.
Tvärt emot det alldagliga föreställningssättet,
innefattar justievärket, däri inbegripet civilrättens
supplement straffväsendet — allt försvinnande med
individrätten — en föga maktpåliggande sak. Sedan
kretsen konstituerats och dess regering tillsatts, är
kretshöfdingen den naturliga domaren för sina
undersåtar, eftersom i själfva värket lagskipning ingenting
annat är än förvaltning och i hvarje distrikt höfding
är förvaltningens chef. Denne bistår som domare
kretsmedlemmarna med alla behöfliga upplysningar,
honom tillkommer att konstatera, om lagarna blifvit
öfverträdda, hvem det gjort och genom hvad hand-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
