- Project Runeberg -  Dikt och verklighet /
172

(1883) [MARC] Author: Rudolf Hjärne
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

lycka är för mig blott ögonblick, det öfriga är längtan och
saknad. Och så har det alltid varit, ehuru verlden ej
vetat det, ty jag har sökt öfverskyla, hvad som egentligen
rört sig i djupet af min själ, genom att kasta öfver det de
flyktiga rosorna af en viss glädtighet. Man har trott, att
jag varit glad, och man har afundats mig mitt goda lynne,
medan oron lik en tärande mask i tysthet sugit blod ur
de sår, som en otillfredsstäld längtan och saknad lemnat
öppna. Huru litet vi människor känna hvarandra och huru
besynnerligt sammansatt är icke vår natur!

Men finnes då ej någon trollmakt, som kan söfva
orons ande i ett ensligt människohjerta och frambesvärja
känslan af tillvarons lycka? Jo, utan allt tvifvel, ty jag
har erfarit det. 0, qvinnohjerta, dig har blifvit gifven denna
makt! När hon, den goda flickan, kommer, mild, glad och
strålande, då skingras för mig mörkret, oron är som försvunnen,
solen går upp i mitt Iif och jag känner, att äfven
jag kunde vara lycklig. Ack, hvad är väl egentligen mannens
lycka utan i förening med en älskvärd q vinna, som
han aktar och älskar och hos hvilken han möter genkärlek !
Nu först känner jag det rätt, då jag mött ett qvinligt
väsende, som på många punkter sympatiskt berör mitt.
Annu o utvecklad t förråder det anlag, som just tillfredsställa
mig. Skönhetssinnet, ett ljust förstånd, ett godt
hjeita, ett lifligt, gladt sinnelag, som döljer en känslighet,
som är större än hon vill låta påskina — livad är ej allt
detta för mig! Lifvet blir derför så ljust, så gladt, så rikt
i hennes sällskap. Alla lifsandar vakna upp och min själ

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 07:44:26 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/hrdiktverk/0186.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free