Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
nedtill på sidorna, ty om man ställer så till att endast ytan
uppvärmes, så inträder blott hvad man kallar afdunstning.
Vattnets kokning kan likväl inträffa vid olika
temperaturer, beroende på för tillfället varande högre
eller lägre atmosfertryck. Om t. ex. vid jordytan
atmosfertrycket visar 25,6 dec.-tum barometerhöjd,
inträffar kokningen der vid +100°, hvaremot härtill endast
behöfves -f 98° på ett så mycket högre liggande ställe,
att atmosfertrycket ej uppgår till mer än 23,89 dec.-tum.
Vid vattens bringande i ångform, hafva vi äfven
att fästa oss vid skillnaden emellau ånga, åstadkommen
i en öppen och uti en sluten panna. I förra fallet
öfverstiger dess temperatur aldrig vid vanligt lufttryck
+ 100°, i det sednare deremot kan temperaturen såväl
som tätheten och spänstigheten uppdrifvas så högt, som
är förenligt med pannans styrka. — Hos mättad ånga,
det vill säga sådan, som fortfarande står i förening
med det vatten, hvaraf den bildas, såsom händelsen är
vid ångpannor i allmänhet, stå spänstighet, täthet och
temperatur alltid i ett visst förhållande till hvarandra.
En kubikfot ånga af en atmosfers spänstighet,
motsvarande ett tryck af 14,75 engelska U per engelsk
qvadrattum, väger 0,03666 U och är i volum och i
rundt tal räknadt 1700 gånger större än den
vatten-qvantitet, hvaraf den bildats, eller, som är detsamma,
af en kub.-verktum vatten bildas i det närmaste 1
kubikfot ånga af nämnde egenskaper [1] [2].
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
