Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Register - Bomullskrut ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Bomullskrut (nitrocellulosa) 406, 1034, 1244, 1245;
— jfr Sprängämnen.
Boningsrum, fuktighetsgrad 971;
— luftens cirkulation 968;
— säkraste stället under åska 788;
— takens svartnande 319;
— jfr Byggnader.
Boothia Felix, magnetiska nordpolen 727.
Bor, metalloid 1000.
Borax 1268.
Bordsalt, inverkan på silfverskedar 1192.
Borneo, diamanter 1041.
Borrar, upphettning 374.
Borrspån, hetta, orsaker 375.
Bottenis 243.
Bottniska viken, se Viken.
Boudin, om genom åskslag dödades antal 791.
Bouguer, fotometer 605.
Bourdon, aneroidbarometer 879, fig. 237.
Boutigny, experiment på grund af vätskors sferoidala tillstånd 502.
Boyle, om väte 1006.
Bradley, om nutation 116.
Brasilien, diamanter 1041.
Bravais, om ljudets fortplantningshastighet 167.
Bréguet, metalltermometrar 429, fig. 96.
Brewster, om reflexion 618;
— Spektralanalyser 652;
— stereoskop 674.
Briljanter, skilnad från rosenstenar 1039.
Britanniametall 1168.
Brockenspöket 708, fig. 148.
Brom, metalloid 1000;
— saltbildare 1093.
Broms, Prony’s 41, fig. 22.
Brons 1164.
Bronsbilder bli gröna,hvarför? 1165.
Brunkol 1047.
Brunnar, artesiska 74, fig. 30;
— — värme 547;
— luft 1058;
— jfr Springbrunnar.
Brunnsvatten 1013;
— kolsyra 1020.
Brunsten, vid framställning af syre 1004.
Brytning, ljusets (refraktion) 627—659, fig. 111 112;
— jfr Dubbelbrytning.
Brytningsvinkel 628.
Brännglas 589.
Brännmaterial, vanligaste 258.
Brännpunkt (fokus) 576.
Brännspeglar 213;
— Buffons 576, fig. 81.
Brännstål 1143.
Brännvidd 715.
Brännvin, beredning 1284.
Bröd 1279, 1281.
Buffon, brännspegel 213, 576, fig. 81.
Buljong 1298;
— fet, svalnar långsammare än vatten 565.
Bunsen, element 819, fig. 198;
— — volt 827;
— fotometer 605;
— om krut 400;
— Spektralanalyser 652.
Buys Ballot, se Ballot.
Byggnader, hvarför det vid köld smäller i knutarne 420;
— lågt belägna, inrykning 311;
—- åskledare ej absolut skyddande för blixtar 800;
— jfr Boningsrum, Stenhus.
Båglampor 850.
Bågljus, elektriskt 1008;
— skuggor 847.
Bäfverskinn, dålig värmeledare 520.
Bältet, stilla 960, 961.
Bönor, kasein 1251.
Caillet, gasers förvandling till vätskor 437.
Calori, se Värmeenhet.
Camera 1200, fig. 272.
Capella (Geten; stjerna) 86, fig. 34;
— afstånd från jorden 78.
Carcellbrännare 606.
Cardans upphängning 729.
Carré, ismaskiner 468, fig. 97.
Cassini, zodiakalljusets upptäckt 153.
Cassiopea (stjerna) fig. 34.
Castor (stjerna) fig. 34.
Cavendish, om väte 1006.
Celluloid 1245.
Cellulosa 1234, 1243, 1246.
Celsius, om norrsken 808;
— termometer 227, 228.
Centauren (stjernbild) 78.
Centrifugalkraft 1266;
— verkningar 3, fig. 1, 2.
Ceres (asteroid) 140.
Cherrapoonjee, årlig regnmängd 933.
Chevreul, färgskala 694.
Childrey,zodiakalljusets upptäckt 153.
Chilesalpeter 1114.
Christiania, årlig regnmängd 933.
Ciliarmuskel 663.
Ginnober 1184.
Girro-comulus 926, fig. 247.
Cirro-stratus 926.
Cirrus-molm (fjädermoln) 704, 926, 982, fig. 246;
— höjd 920.
Clamond, termoelektrisk stapel 838.
Clausius, om värmet 209.
Clichéer 841.
Colladon, audifon 207, fig. 80;
— om ljuds hastighet i vatten 168.
Collodium 406.
Coma, se Hölje.
Cordillererna, snögräns 561.
Cornu, om ljusets hastighet 598.
Corona, solens 133;
— — vidsolförmörkelsen 1871 fig. 54.
Crab nebulosan fig. 37.
Cugnot, ångvagn 58.
Cumulo-stratus 926, fig. 245, 249.
Cumulus 926.
Cunæus, laddflaska 753.
Cylinderaffall 14.
Dagar, längsta 112, 114;
— olika längd 109, fig. 45;
— jfr. Skottdagar.
Dagg 898, 899;
— bildas ej, om det blåser 902;
— — ej under lummiga träd 903;
— faller ej jämnt på marken 900;
— — mera vid klar än mulen himmel 901;
— när ymnigast? 908.
Daggpunkt 895, 896.
Dagjämning 110.
Dagjämningstider, högsta flod 127.
Dagsljus 712.
Daguerre, daguerrotypi 1207.
Dagguerrotypi 1207.
Dalibard, försök att visa luftens elektricitet 764, fig. 183.
Dalsänkningar, fuktighet, orsak 460.
Dalton, om färgblindhet 698.
Daltonism 698;
— jfr Färgblindhet.
Dam 1028.
Danieli, galvaniskt element 817, 818, fig. 197;
— — volt 827;
— hygrometer 896, fig. 242.
Dannemora, magnetisk järnmalm 720.
Davy, ljusbåge 844, 850, fig. 212;
— säkerhetslampa 1068—1070, fig. 268, 269.
Deg 1279;
— surnar vid längre jäsning 1280.
Deklination, magnetisk 728, 730;
— jfr Missvisning.
Deliqvescerande kroppar, se Kroppar.
Deneb (stjerna) fig. 34.
Descartes, om värmet 209.
Desinfektion 1052.
Desinfektionsmedel 1076, 1093.
Despretz, smältning af kol 510.
Destillering 350, 449;
— af vatten 1010;
— apparat fig. 260.
Dextrin 1238, 1239, 1279;
— beståndsdel i öl 1285, 1288.
Diamanter, egenskaper 1038;
— fyndorter 1041;
— nytta 1042;
— rent kol 1037;
— värdering 1040.
Diastas 1239, 1305;
- beståndsdel i öl 1285, 1286.
Diatermana kroppar, se Kroppar.
Diatomaceer 1098.
Dieulafait, om vattnets afdunstning 462.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
