Hvarför? och Huru? Nyckel till naturvetenskaperna / 25-26 (1890) Author: Ebenezer Cobham Brewer, François Napoléon Marie Moigno, Henri de Parville, Thore Kahlmeter Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
	Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Mekanik - Sidor ... - IV. (Drifkraft, 48-60)

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

kilogrammeter (betydelsen af detta mått — se
stycket 39). Om samma person arbetar vid en
vefstake, kan han ej på samma tid åstadkomma
mer än 172,000 kilogrammeter (kgm.). Ett
tramphjul vore sålunda bästa anordningen för
att tillgodogöra sig menniskokraften.

En häst beräknas kunna för en kort stund
utveckla en arbetsförmåga af 400 kgm. i
sekunden, men vid ett fortsatt arbete verkställer
han betydligt mindre. En vanlig arbetshäst,
som arbetar 6 dagar i veckan och går 28
kilometer om dagen med 3 kilometer i
timmen, utvecklar en arbetsförmåga lika med 50
kgm. i sekunden. Då han användes i en
s. k. hästvandring vid tröskverk o. s. v. (se
fig. 23) kan hans dragkraft ej skattas högre
än till 43 kgm. i sekunden.

Fig. 23. Hästvandring. A axel, AB häfstångsarm, hvarpå kraften verkar.

En oxe utvecklar ungefär samma
arbetsförmåga som en häst, men till följd af
långsamheten i hans rörelser kan han ej
uppskattas till mer än en half häst. Vid en
hästvandring, der det ej ligger så stor vigt på
att dragdjuren gå fort, blott de länge hålla ut,
är en oxe ungefär jämngod med hästen. An-
vänd till samma arbete är en åsna knappt
fjerdedelen så god.

50. På hvad sätt tillgodogör man sig
vattnets drifkraft?

Vanligen uppdämmer man en ström,
hvarigenom åstadkommes ett ständigt vattenfall,
och sedan får vattnet falla ned på hjulet, då
det verkar genom sin tyngd. Arbetsvärdet
hos ett vattenfall fås genom att multiplicera
vigten af den vattenmängd, som passerar på
en sekund, med fallets höjd. Denna produkt
representerar då hela arbetsbeloppet; af detta
tillgodogör sig maskineriet blott en del,
vexlande mellan 30 och 75 %. Stundom
begagnar man fallet direkt medels s. k.
underfallshjul, då hjulet nedtill står i vattnet. En
modernare anordning är de s. k. turbinerna,
horizontela vattenhjul, som bättre tillgodogöra
sig vattnets kraft.

51. Huru beräknar man arbetet hos en
väderqvarn?

Detta arbete fås uttryckt i kilogrammeter
genom att multiplicera vindens hastighet
med sig sjelf 3 gånger (kuben på hastigheten)
och denna produkt med 0,13 af vingarnes yta.

52. Huru beräknar man kraften hos ett
segelfartyg?

Man beräknar vanligen, att hvarje ton
behöfver 1 qvadratmeters segelyta. En ton
svarar då mot 1000 kilogram.

53. Huru är en ångmaskin inrättad?

I sin enklaste form består en ångmaskin
af följande delar. Ångpannan, en af stark
metallplåt gjord, helt och hållet sluten panna,
i hvilken genom upphettning af vatten ånga
bildas. Från pannan ledes ångan genom ett
rör till slidskåpet, som har till ändamål att
föra ångan skiftesvis ofvan och under kolfven,
som rör sig uti cylindern. Genom ångans
elasticitet eller spännkraft föres kolfven fram
och tillbaka i cylindern. Från kolfvens
centrum går en stång, medels hvilken rörelsen kan
öfverföras på en vefaxel med sin utvexling.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>