Hvarför? och Huru? Nyckel till naturvetenskaperna / 31-32 (1890) Author: Ebenezer Cobham Brewer, François Napoléon Marie Moigno, Henri de Parville, Thore Kahlmeter Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
	Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Mekanik - Sidor ... - V. (Vätskors egenskaper, 61-76)

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

qv.-dm, således P:s yta 100 ggr. större
än p:s. Belastades nu p med 1 kg, så skulle
trycket på P bli 100 ggr större, d. v. s. P
pressades uppåt med en kraft af 100 kg.
Genom att ännu mer öka ytan hos P i
förhållande till p kan man således åstadkomma
enorma tryck. En maskin grundad på denna
princip kallas hydraulisk press; fig. 27 visar
konstruktionen af en sådan. Ett vidt kärl C,
i hvilket den grofva kolfven P kan röra sig,
står medels ett rör i förbindelse med ett
annat kärl (det fyrkantiga till höger på figuren),
i hvilket kolfven p rör sig. Medels
häfstången L skjutes p nedåt och trycket fortledes
till P. Plattan K skjutes uppåt med en
betydande kraft, och den kropp som ligger på
K pressas mot den öfra tvärbjelken.

Fig. 27. Hydraulisk press.

63. Huru stort är det tryck en vätska
utöfvar mot botten af det kärl, hvari vätskan förvaras?

Trycket är lika med vigten af den raka
vätskepelare, som har kärlets botten till
bottenyta och afståndet från öfre ytan till bottnen
till höjd. Denna lag, som för sin skenbara
orimlighet blifvit kallad den hydrostatiska
paradoxen, säger således, att bottentrycket i två
kärl med lika stora bottnar och fyllda till
samma höjd med vatten är lika, oberoende af
hur kärlen se ut för öfrigt, således om det
ena vidgar sig uppåt, det andra smalnar uppåt.

64. Hvad menas med Pascals tunna?

För att bevisa denna lag gjorde Pascal
följande försök. Han tog en vanlig tunna
af trä, fyllde den helt och hållet med vatten
och insatte i öfre bottnen ett smalt rör 10
meter högt, hvilket äfven fylldes med vatten.
Mycket vatten kunde tydligen ej rymmas i
röret, och ändock var denna vattenmängd
tillräcklig att spränga tunnan. Ty trycket mot
tunnans väggar är enligt den hydrostatiska
paradoxen lika med vigten af en vätskepelare
med samma botten som tunnans inre yta och
med en höjd af 10 meter.

65. Hvad menas med Arkimedes’ princip?

Hvarje kropp, som nedsänkes i en vätska,
förlorar i vigt lika mycket som vigten af den
af kroppen undanträngda vätskemassan väger.

66. Hvad blir följden om en kropp
nedsänkes i en vätska af samma täthet som
kroppen sjelf?

Att vätskan och kroppen ha samma
täthet betyder, att lika stora rymder eller
volymer af båda väga lika mycket. Enligt
Arkimedes’ princip förlorar då kroppen vid
nedsänkning hela sin vigt. Men det är just
genom sin tyngd som en kropp sjunker, således
ligger den nätt och jämt under vattnet utan
att hvarken sjunka eller stiga.

67. Hvad inträffar, om en kropp af mindre
täthet än en vätska nedsänkes i vätskan?

I detta fall väger en med kroppen lika
stor rymd vätska mer än kroppen. Vätskan
trycker då upp kroppen med större kraft än

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>