Full resolution (TIFF)
- On this page / på denna sida
- Astronomi
- 88. Hvad är en nebulosa eller Stjerntöcken?
- 89. Äro nebulosorna sällsynta företeelser på himmeln?
- 90. Hvad veta vi om vintergatan?
- II. (91-)
- 91. Hvilken betydelse har solen inom vårt solsystem?
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
88. Hvad är en nebulosa eller Stjerntöcken?
Dermed förstås ljusa töcken på Stjernhimmeln
af mycket vexlande form, af hvilka en
del, sedda genom starka tuber, befunnits vara
ofantliga stjernhopar, under det andra ännu
ej kunnat upplösas och derför ansetts såsom
gasformig materie.
En del astronomer hafva trott, att de nebulosor,
som ej kunnat upplösas i stjernor,
framdeles, då instrumenten blifvit ännu mer
fullkomnade, skola kunna upplösas, men den
s. k. spektralanalysen har gifvit vid handen,
att det verkligen finnes gasformiga nebulosor.
 |
| Fig. 37. »Crab»-nebulosan i Oxen. |
89. Äro nebulosorna sällsynta företeelser på himmeln?
Långt derifrån. Man har observerat öfver
5000, ehuru blott få äro synliga för blotta
ögat.
90. Hvad veta vi om vintergatan?
Detta svagt lysande band, som sträcker
sig tvärs öfver himmeln, är en stor nebulosa,
upplösbar i ett ofantligt antal stjernor. Just
på grund af hennes utseende hafva astronomerna
kunnat ungefärligen bestämma hennes form
och gränser i verldsrymden. Alla skilda stjernor
vi se på himmeln tillhöra vintergatans
nebulosa, hvars form är en aflång skifva och
hvars största diameter är mer än 10,000 ljusår,
d. v. s. en ljusstråle behöfver 10,000 år för
att genomlöpa densamma. Ungefär i midten
af denna skifva befinner sig vårt eget solsystem.
Emedan nebulosan är skifformig, se vi
färre stjernor på himmeln vinkelrätt mot skifvans plan,
under det att en sigtlinie i hvilken
rigtning som helst längs skifvan skall stöta
på en tät samling stjernor. Utefter detta
sista plan är det som vi se vintergatan afteckna
sig mot himmeln. W. Herschel uppskattar
antalet stjernor i vintergatan till 18
millioner.
II.
91. Hvilken betydelse har solen inom vårt
solsystem?
Solen är den fixstjerna, kring hvilken alla
våra planeter röra sig; slutstenen i den planetbyggnad,
hvartill vi höra. Enligt den hypotes för
verldarnes uppkomst, som framställts
af den store Laplace, bildade hela vårt solsystem,
d. v. s. solen och alla planeterna med
sina månar, i tidernas gryning en enda stor
gasformig roterande nebulosa. Alltefter som
denna gasmassa afsvalnade, bildades af dess
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Sun Dec 10 08:13:55 2023
(aronsson)
(diff)
(history)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/huru/0049.html
