Hvarför? och Huru? Nyckel till naturvetenskaperna / 49-50 (1890) Author: Ebenezer Cobham Brewer, François Napoléon Marie Moigno, Henri de Parville, Thore Kahlmeter Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
	Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Astronomi - II. (91-) - 92. Hurudant är tillståndet på solen? - 93. Huru stor är solen, och hurudan är dess yta? - 94. Hvad menas med solfläckar och solfacklor? - 95. Hvad veta vi om solfläckarna? - 96. Huru varm är solen?

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

92. Hurudant är tillståndet på solen?

Som vi redan sagt, antages solen vara en
glödande massa, bildad af starkt sammantryckta
gaser. Omkring denna massa befinna sig i
högsta grad af upphettning lättare gaser, förnämligast
vätgas, men dessutom de flesta ämnen
som finnas på vår jord, såsom t. ex. jern,
magnesium, aluminium. Detta gashölje befinner
sig i ständig rörelse liknande våra stormar
eller snarare cykloner. De yttersta gaspartierna
afsvalna, bli tyngre och sjunka ned,
under det varmare och derför lättare gasmassor
kastas uppåt.

Huru man kommit till dessa antaganden
skall visas längre fram.

93. Huru stor är solen, och hurudan är
dess yta?

För blotta ögat visar sig solen som en
rund skifva, hvars diameter upptager en vinkel
af 32 bågminuter. Dess verkliga diameter
är ungefär 109 ggr så stor som jordens.
I solen rymmes 1,278,645 jordklot. Man kan
få en klar föreställning om solens enorma storlek,
om man besinnar, att afståndet mellan
jorden och månen är 60 jordradier (radien = 1/2
diametern). Om således jorden placerades uti
solen, så att bådas medelpunkter sammanfölle,
skulle derinne rymmas äfven månen på sitt
vederbörliga afstånd, och ändock skulle det
återstå ett afstånd af 49 jordradier, innan
man komme till solranden.

Fig. 39. Solens (S) och jordens (E) relativa storlek.

94. Hvad menas med solfläckar och solfacklor?

Granskar man närmare solens yta, hvilket
måste ske genom ett mörkt glas, ser man lätt
en mängd mörka fläckar af oregelbunden form.
I midten äro fläckarna mörkare; denna del
kallas kärnskuggan, i kanten ljusare, halfskuggan.
Ibland går halfskuggan såsom bryggor
tvärs öfver helskuggan, se fig. 41. I närheten
af fläckarna befinna sig partier, ljusare
än den öfriga solskifvan. Dessa ljusa partier
kallas facklor och gifva det intrycket att de
äro upphöjningar i solatmosfären, under det
att fläckarna te sig som fördjupningar i samma
atmosfär.

Utom dessa företeelser på solskifvan visar
sig hela ytan vara fårad eller gropig och
ger i allmänhet intrycket af ett upprördt haf.

95. Hvad veta vi om solfläckarna?

Noggranna undersökningar hafva lemnat
det resultat, att fläckarna äro verkliga fördjupningar
i solatmosfären, uppkomna derigenom,
att de närmare solkroppen befintliga gaserna
af värmen utvidgas och genombryta det
yttre gashöljet. Genom dessa fläckar ser man
sålunda de inre delarna af solen. I verkligheten
äro fläckarna ej mörka, blott mindre
lysande än öfriga delar af solskifvan.

Med afseende på fläckarnes talrikhet förefinnes
en period på 11 år, under hvilken tid
antalet till- och aftager. De flesta fläckarna
befinna sig mellan 10° och 30° norr och söder
om soleqvatorn; vid polartrakterna äro de
ytterst sällsynta, sammaledes vid eqvatorn.

96. Huru varm är solen?

Talrika äro de försök som anställts att
bestämma solens temperatur, nästan lika många
äro de svar man fått härpå. Under det en del
astronomer få soltemperaturen till några millioner
grader, uppskatta andra den till 5- à 6,000°.

Något bestämdt resultat har ännu ej ernåtts,
men säkert är, att solens temperatur
vida öfverstiger, hvad vi i den vägen kunna

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>