Full resolution (TIFF)
- On this page / på denna sida
- Värme
- VI.
- 470. Hvarifrån kommer det hvita öfverdrag, som hafsvattnet qvarlemnar på allt, som kommer i beröring med detsamma?
- 471. Huru äro de små glastaflor inrättade, som genom sina färgförändringar spå väder?
- VII.
- 472. Hvad är kokning?
- 473. Huru försiggår kokning?
- 474. Hvarför stiga ångbubblorna vid kokningens början ej upp till vätskans yta?
- 475. Hvilken är vattnets kokpunkt?
- 476. Hvarför är kokande vatten mindre hett på höga berg än nere vid hafsytan?
- 477. Hvad är en hypsometer?
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
470. Hvarifrån kommer det hvita
öfverdrag, som hafsvattnet qvarlemnar på allt,
som kommer i beröring med detsamma?
Från saltet, som vid vattnets afdunstning
stannar qvar. I fuktigt väder försvinner
öfverdraget, emedan fukten upplöser saltet.
471. Huru äro de små glastaflor inrättade,
som genom sina färgförändringar spå
väder?
Dylika små taflor, föreställande landskap,
blommor m. m., torde för de flesta vara
bekanta. Då de antaga en röd färgton,
betyder det regn, en blå färg antyder vackert
väder. Orsaken till färgförändringen är, att
figurerna äro målade med ett ämne,
koboltklorur, som i fuktigt tillstånd är rödt men i
torrt tillstånd blått. Är derför luften fuktig,
hvilket förebådar regn, blir taflan röd, är
den torr, hvilket lofvar vackert väder, ändras
färgen till blå.
VII
472. Hvad är kokning?
En ångbildning från en vätskas inre.
Man bör derför skilja mellan kokning och
afdunstning. Båda fenomenen äro en vätskas
förvandling till gas, men afdunstningen skedde
blott från ytan. Kokningen försiggår alltid
vid en bestämd temperatur, kokpunkten,
afdunstningen sker under alla möjliga
temperaturförhållanden.
473. Huru försiggår kokning?
Vid kärlets väggar, särdeles vid bottnen,
bildas ånga, som till följd af sin spänstighet
utvidgar sig och bildar bubblor, hvilka
såsom varande lättare än vätskan stiga upp till
ytan och der springa sönder.
474. Hvarför stiga ångbubblorna vid
kokningens början ej upp till vätskans yta?
Emedan de under vägen upp afkylas af
de ännu ej kokheta öfre vätskelagren och
kondenseras eller förtätas på nytt till vätska.
Sedan vätskan blifvit varm, hinna bubblorna
fram till ytan utan att kondenseras och
bidraga väsentligen till de öfre vätskelagrens
upphettning.
475. Hvilken är vattnets kokpunkt?
Vi hafva redan, då vi afhandlade
termometern, sagt, att vattnet kokar vid 100° C.
Detta gäller endast om rent vatten, samt om
luftens tryck (uppmätt med barometern) är
det s. k. medelbarometertrycket, 760 m. m.
Vid lägre lufttryck, såsom t. ex. på ett berg
eller i förtunnad luft, kokar vattnet, innan
det blir 100 °. Vid mer än 1 atmosfärs
tryck kokar det först, då det blifvit mer än
100 °. I allmänhet sagdt börjar kokningen,
så snart ångan fått så stor spänstighet, att
den kan drifva undan vattnet och bilda
ångbubblor. För hvarje tryck finnes derför en
särskild kokpunkt hos vattnet.
476. Hvarför är kokande vatten mindre
hett på höga berg än nere vid hafsytan?
Emedan lufttrycket är mindre på höga
berg. Trycket minskas, ju högre upp man
kommer.
I klostret på St. Bernhard i de schweit-
ziska alperna kokar vattnet vid + 92 °, på
Anderna i Syd-Amerika kokar det redan
vid + 84°.
477. Hvad är en hypsometer?
Man kan, då man känner vattnets
kokpunkt för en viss ort, bestämma ortens höjd
öfver hafvet. En dylik bestämning sker
medels en termometer, indelad i 1/10 grader,
hvarigenom man kan afläsa mycket små
temperaturskilnader. Med denna termometer kan
man ytterst noga bestämma, vid hvilken
temperatur vattnet kokar, hvarefter man ur
uppgjorda tabeller beräknar ställets höjd.
Vattnet upphettas i ett för ändamålet
särskildt konstrueradt kärl, som för att
beqvämt kunna medföras på resor har formen
af en hopskjuten kikare och som vid
kokningen utdrages, så att termometern
befinner sig nästan hel och hållen inom kärlet.
Då termometern användes på detta sätt,
kallas den hypsometer.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Sun Dec 10 08:13:55 2023
(aronsson)
(diff)
(history)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/huru/0120.html
