Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Värme - IX. - 558. Huru uppvärmes atmosfären? - 559. Hvarför blir det kallare, ju högre upp man kommer i atmosfären? - 560. Hvarför äro höga bergstoppar alltid beklädda med snö? - 561. Hvad menas med snögränsen? - 562. Hvarför värmer en kakelugn mer än en öppen spis? - 563. Hvad är orsaken till, att en varm kropp svalnar i luften? - 564. Hvarför svalna maträtter, om man blåser på dem?
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
luftens temperatur. Leder marken dåligt,
qvarstannar värmet i de öfre jordlagren, som
deraf upphettas mer, än om värmet fortginge
ned i jorden. En yta, som består af dåliga
ledare, uppvärmer derför luften mest. Af
denna orsak är det som luften blir så
qväfvande het i sandöknar.
559. Hvarför blir det kallare, ju högre
upp man kommer i atmosfären?
Då man höjer sig från jordytan, aflägsnar
man sig från värmekällan, den utstrålande
jordytan, och närmar sig den kalla
verldsrymden. Vi hafva ock påpekat, att de öfre
luftlagren absorbera mindre solstrålar än de
nedre. Båda dessa omständigheter måste göra
luften kallare, ju högre man kommer öfver
jorden. Nu är det väl sant, att den varma
luften vid jordytan stiger uppåt och
derigenom uppvärmer de högre luftlagren, men just
till följd häraf blir den uppstigande luften
snart afkyld och upphör att stiga. I
atmosfären är således ej samma förhållande som i
ett boningsrum, der den varma luften stannar
vid taket, och den kalla lägger sig vid
golfvet, utan från en viss höjd räknadt aftager
temperaturen i atmosfären oupphörligt med
ungefär 1°C på 100 meter. Minskningen
är dock ganska olika på olika orter, tid
på dagen eller året o. s. v.
560. Hvarför äro höga bergstoppar alltid
beklädda med snö?
Emedan temperaturen deruppe är under
0 °, och således all nederbörd afsätter sig i
form af snö, hvilken sedan ej hinner smälta
bort under sommaren. På ytan verka väl
solstrålarna, men värmet tränger ej djupt.
561. Hvad menas med snögränsen?
Den höjd nedanom hvilken den snö, som
årligen faller, smälter bort under sommaren.
Ofvanom snögränsen vidtager »den eviga
snön». Snögränsen ligger olika högt på olika
ställen af jorden. Naturligtvis bör den sänka
sig, ju mer man närmar sig polerna, men
den är dessutom beroende af så många olika
orsaker, att ingen allmän lag kan angifvas
för denna höjd.
Ur ett arbete af Professor Hildebrandsson
låna vi följande siffror för snögränsens
höjd öfver hafvet för olika ställen.
Spetsbergen | 78° | n.lat. | 0 | meter | |
Sulitelma | 67° | 5’ | » | 1169 | » |
Kamtschatka | 59° | 30’ | » | 1600 | » |
Alperna | 46° | » | 2708 | » | |
Pyreneerna | 42° | 45’ | » | 2728 | » |
Klippbergen | 43° | » | 3800 | » | |
Himalaya, norra sluttningen | 29° | » | 5962 | » | |
Himalaya, södra » | 28° | » | 4724 | » | |
Nevados, Quito | 0° | s.lat. | 4822 | » | |
Cordilleras. Chile | 42° | 30’ | » | 1832 | » |
Magelhaens sund | 53° | 30’ | » | 1130 | » |
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>