Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - I. - 587. Kan ljus uppkomma utan värme? - 588. Kan en kropp värma titan att lysa? - 589. Kunna värme- och ljusstrålarna, som utsändas från en ljuskälla, skiljas? - 590. Hvad menas med en ljusstråle? - 591. Huru kan man veta, att ljuset går rätlinigt? - 592. Huru aftager belysningens styrka med afståndet? - 593. Huru förhålla sig kropparna, då de träffas af ljusstrålar? - 594. Hvarför är solen mera bländande midt på dagen än på aftonen?
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
sådan ljuskälla är det elektriska ljuset.
Ljusstyrkan beror på den häftighet, hvarmed
molekylerna vibrera, men värmeutstrålningen
beror dessutom på den strålande kroppens massa,
dess yta m. m. Andra kroppar äro mycket
heta utan att vara särdeles lysande, en sådan
kropp är t. ex. en spritlåga. Vi se häraf,
att ljus- och värmestrålningen ej alltid äro
lika starka.
588. Kan en kropp värma utan att lysa?
Ja; vi hafva redan (586) visat, att en
kropp utstrålar värme, långt innan den
utsänder ljus. En varm kakelugn, en spishäll
o. s. v. äro ytterligare exempel härpå.
589. Kunna värme- och ljusstrålarna,
som utsändas från en ljuskälla, skiljas?
Den engelska naturforskaren Tyndall har
anställt omfattande försök i detta syfte både
med solljus och elektriskt ljus och lyckats
alldeles skilja värme- och ljusstrålarna från
hvarandra. Genom att låta ljuset gå genom
en lösning af jod i kolsvafla »siktade»
Tyndall solstrålarna, så att blott värmestrålarna
gingo igenom. Han lät förfärdiga en ihålig
lins (brännglas), som fylldes med jodlösningen.
Då ljuset träffade denna lins, bröts det
tillsammans i en punkt på andra sidan om
densamma, och oaktadt denna punkt borde vara
900 gånger starkare belyst medels linsen än
genom solens direkta strålning, var den
alldeles mörk, men hettan var ytterst stark:
ett svart papper antändes ögonblickligen, ett
tunt platinableck råkade i glödgning o. s. v.
590. Hvad menas med en ljusstråle?
För enkelhetens skull talar man om
ljusstrålarna, likasom vore de något kroppsligt
eller synligt, men detta är ej fallet. En
ljusstråle betyder blott den riktning, i hvilken
rörelsen hos etermolekylerna fortplantar sig.
Denna går i räta linier åt alla sidor ut från
ljuskällan, så att alla punkter, som befinna
sig på samma afstånd från ljuset, bli lika
starkt belysta (naturligtvis under förutsättning
att de träffas af ljusstrålarna).
591. Huru kan man veta, att ljuset går
rätlinigt?
Låter man solljus infalla genom en liten
öppning in i ett mörkt rum, ser man dess
väg som en ljus rät linie i luften, i det ljuset
belyser de damkorn, som ligga i dess väg.
På följande sätt kan man ock öfvertyga sig
om, att ljuset går rätt fram. Man tager tre
pappersskärmar och sticker ett hål i
hvardera. Uppställas nu dessa skärmar lodrätt
på något afstånd från hvarandra, måste de
tre hålen ligga i rät linie, för att man skall
kunna se igenom alla på en gång. Uti
skuggfenomenet ha vi ett ytterligare bevis för
samma sak.
592. Huru aftager belysningens styrka
med afståndet?
Alla punkter, som befinna sig lika långt
från ljuskällan, belysas lika starkt. Då af-
ståndet ökas, aftager belysningens styrka på
det sättet, att om afståndet två-, tre-, fyr-
dubblas, blir ljusstyrkan blott 1/4, 1/9, 1/16
o. s. v. af den ursprungliga. Skälet till
denna lag är helt enkelt den, att ljuset
utstrålar å alla sidor, så att alla punkter på
samma klotyta belysas lika starkt, men en
klotyta med dubbelt så stor radie är 4 gånger så
stor som den första ytan, derför kommer på
hvarje punkt af den större ytan blott fjärde-
delen så mycket ljus som på den mindre
ytan.
593. Huru förhålla sig kropparna, då
de träffas af ljusstrålar?
En del kroppar genomsläppa ljuset, så att
man ser ljuskällan igenom dem, dessa
kallas genomskinliga; andra genomsläppa ljuset
ofullkomligt, så att man ej kan urskilja de
lysande föremålen på andra sidan, dessa
kallas genomlysande (hit höra mattslipadt glas,
tunt papper o. s. v.); ett tredje slag af
kroppar genomsläppa icke något ljus, dessa
kallas ogenomskinliga.
594. Hvarför är solen mera bländande
midt på dagen än på aftonen?
Emedan solstrålarna på aftonen, då
solen befinner sig vid horisonten, har ett
tjockare luftlager att genomgå än på middagen,
då den befinner sig högt på himmeln. Fig.
103 visar den olika tjockleken hos
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
