Hvarför? och Huru? Nyckel till naturvetenskaperna / 261-262 (1890) Author: Ebenezer Cobham Brewer, François Napoléon Marie Moigno, Henri de Parville, Thore Kahlmeter Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
	Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - IV. - 672. Huru kan man upptäcka tillvaron af blinda fläcken? - 673. Hvilket gagn har menniskan af seendet med två ögon?

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

med högra ögat den vänstra cirkeln (den
högra synes äfven men otydligt). Vid ett
visst afstånd mellan ögat och papperet
(ungefär 25 cm.) försvinner den högra cirkeln,
beroende derpå, att ögat (det högra) vändt
sig så, att bilden af högra cirkeln faller på
blinda fläcken i högra ögat. Tillvaron af
den blinda fläcken uppvisades 1666 af Mariotte.

673. Hvilket gagn har menniskan af
seendet med två ögon?

Menniskans båda ögon äro ej att betrakta
som en dubbel uppsättning af ett nödvändigt
instrument, så att, om det ena förloras, man
alltid har det andra ögat som gör full tjenst,
utan båda ögonen verka tillsammans såsom
ett instrument, och flere synförnimmelser bero
uteslutande på seendet med två ögon. Hvar
och en bör göra klart för sig, att det
karakteristiska för våra ögon är, att de arbeta
tillsammans, så att ett enda intryck uppstår.
Vi kunde nämligen mycket väl vara utrustade
både med två och flere ögon, utan att hafva
den nytta af dem, som vi nu verkligen ha.
För att begripa detta, påpeka vi blott den
omständigheten, att hela den yttre världen
aftecknar sig på en yta (näthinnan), men att
dessa bilder skola hos oss gifva föreställningen
om kroppar, d. v. s. storheter som utom längd
och bredd äfven hafva en tredje dimension,
djup eller tjocklek. Denna uppfattning af de
yttre föremålens verkliga utsträckning eller
form vinnes hufvudsakligast genom samverkan
mellan våra båda ögon.

Fig. 130. Mariotteska försöket.

Fig. 131. Seendet med två ögon.

Då vi nyss sade, att bilderna i de båda
ögonen sammansmälta till ett, gäller detta
blott om bilderna af det föremål, man för
tillfället fixerar eller betraktar, alla andra
föremål synas verkligen dubbla, ehuru vi från
barndomen så vant oss vid att förbise detta,
att det sedan fordras någon öfning, att komma
under fund med verkliga förhållandet. På
följande enkla sätt kan man öfvertyga sig
om sanningen häraf. Man betraktar ett
föremål på några meters afstånd, mellan ögonen
och föremålet sätter man på armens afstånd
en blyertspenna; med liten öfning skall man
då finna, att om man fixerar föremålet, ser
man pennan dubbel och detta så, att om
sedan högra ögat slutes, försvinner vänstra
dubbelbilden och tvärt om, d. v. s. vänstra
dubbelbilden tillhör högra ögat, den högra
bilden tillhör vänstra ögat. Fixerar man
deremot pennan, synes föremålet dubbelt, men
nu tillhör vänstra bilden vänstra ögat o. s. v.
När vi med båda ögonen betrakta ett
bestämdt föremål, synas alla framför eller bakom
detta belägna föremål dubbla eller suddiga,
ehuru vi ej så noga fästa oss dervid.
Erfarenheten, ernådd genom känseln och på
andra vägar, har nu lärt oss, att en del
bilders otydlighet i förhållande till andra bilder
beror på, att de ligga närmare eller fjärmare
från ögat. På detta sätt underlättar seendet
med två ögon vår uppfattning af föremålens
djup eller relief.

Äfven pä ett annat sätt bidrager seendet
med två ögon till en riktigare uppfattning
af föremålen. Man kan lätt öfvertyga sig
om, att de båda bilder som uppkomma, en i
hvardera ögat, något skilja sig från hvar-
andra.

Betraktar man t. ex. en hopslagen bok,

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>