Hvarför? och Huru? Nyckel till naturvetenskaperna / 267-268 (1890) Author: Ebenezer Cobham Brewer, François Napoléon Marie Moigno, Henri de Parville, Thore Kahlmeter Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
	Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - IV. - 684. Hvarför lyser det till, om man slår sig på ögat, gnuggar ögonen o. s. v.? - 685. Hvarigenom bedöma vi föremålens storlek och inbördes afstånd? - 686. Hvarför kunna vi ej se mycket små föremål? - 687. Hvarför synas träden i en allé, skenorna på en järnväg o. s. v. löpa tillsammans, ehuru de äro parallela? - 688. Huru kan ett finger eller annat mindre föremål bortskymma en hel menniska? - 689. Hvarför synes månen så stor mot fixstjernorna?

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

684. Hvarför lyser det till, om man slår
sig på ögat, gnuggar ögonen o. s. v.?

Emedan synnerven genom slaget retas och
denna nerv ej kan gifva upphof till någon
annan förnimmelse än ljus. Hvarje nerv ger
sitt bestämda intryck, oberoende af det sätt,
hvarpå den retas.

685. Hvarigenom bedöma vi föremålens
storlek och inbördes afstånd?

Fig. 133. Synvinkelns beroende af föremålets afstånd.

Det är klart, att vår uppfattning af ett
föremåls storlek beror på bildens storlek på
näthinnan. Denna beror åter på den s. k.
synvinkeln, d. v. s. den vinkel som strålarna
från föremålets yttersta gränser bilda vid sin
korsning i ögat (se fig. 133). Synvinkeln
och med denna bilden på näthinnan blir
mindre, ju mindre föremålet är eller ju längre
bort det befinner sig. Uti synvinkelns
storlek ha vi således ännu ett sätt att bedöma
afstånd, ehuru detta sätt ej är så tillförlitligt
som det i st. 673 omnämda.

686. Hvarför kunna vi ej se mycket små
föremål?

Emedan de ses under en för liten
synvinkel. För ett normalt öga och vanlig
belysning får synvinkeln ej vara mindre än 1/2
bågminut. Dock kunna trådformiga föremål
ses under mindre vinkel än runda och mycket
starkt lysande föremål t. ex. fixstjernorna
upptaga knappt någon mätbar vinkel.

687. Hvarför synas träden i en allé,
skenorna på en järnväg o. s. v. löpa
tillsammans, ehuru de äro parallela?

Emedan synvinkeln mellan två motstående
punkter blir allt mindre och mindre, ju längre
bort man fäster blicken, och afståndet
bedömes af synvinkelns storlek. Afståndet
mellan träden A och B (fig. 134) bedömes af
synvinkeln AGB, mellan träden C och D,
af vinkeln CGD. Nu blir tydligen vinkeln
mindre, ju längre bort träden befinna sig,
derför synas träden närma sig hvarandra.
Af samma skäl synes träden allt lägre och
lägre, ju längre bort de stå; vinkeln CGD
(fig. 135) är mindre än vinkeln AGB.

688. Huru kan ett finger eller annat
mindre föremål bortskymma en hel
menniska?

Emedan menniskan, sedd på stort afstånd,
icke upptager större synvinkel än det mindre
föremålet, sedt på nära håll (se fig. 136).

689. Hvarför synes månen så stor mot
fixstjernorna?

Emedan han till följd af sin närhet till
jorden upptager en betydligt större synvinkel
än stjernorna, som befinna sig ofantligt långt
bort. Solen och månen synas nästan lika
stora, ehuru solens diameter är ungefär 400

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>