Hvarför? och Huru? Nyckel till naturvetenskaperna / 273-274 (1890) Author: Ebenezer Cobham Brewer, François Napoléon Marie Moigno, Henri de Parville, Thore Kahlmeter Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
	Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - IV. - 694. Finnes någon praktisk metod, enligt hvilken man kan klassificera de olika färgerna? - 695. Hvarifrån härleder sig växternas gröna färg? - 696. Hvarför gulna löfven om hösten? - 697. Hvarför blifva växter bleka, om de uppdragas i mörkret?

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

grader af styrka en viss färg har, då den är
ren eller blandad i olika förhållanden med
hvitt eller svart. Färgskala kallas
sammanfattningen af en färgs toner. Färgnyans
kallas de förändringar en färg undergår genom
blandning med någon annan färg, som ej
fördunklar men modifierar den ursprungliga
färgen.

Fig. 137. Skematisk bild af näthinnans tre färguppfattande nervelement.

Fig. 138. Skematisk bild af näthinnans färguppfattande element hos ett rödblindt öga.

För att sammanfatta allt detta i en
åskådlig form konstruerade Chevreul en s. k.
färgskifva, bestående af en cirkelrund skifva
delad i 72 sektorer. Tre af sektorerna på lika
afstånd från hvarandra äro färgade med
hufvudfärgerna rödt, gult, blått. Midtemellan
dessa äro målade de färger, som uppstå
genom förening af två hufvudfärger; mellan
rödt och gult, orange; mellan gult och blått
grönt; mellan blått och rödt, violett. Emellan
dessa sektorer äro sedan målade i följd andra
sektorer, så att de inalles utgöra 72, gående
från rödt genom spektrum till violett.
Skifvan är sedan delad genom 20 koncentriska
cirklar, så att hvarje sektor är delad på
tvären i 20 delar. Hvarje sådan del skiljer sig
från sin granne i samma sektor genom tillsats
af hvitt eller svart, I centrum är en hvit
cirkel, från hvilken sektorerna utgå, hvarje
färg tilltagande i djup, genom tillsats af allt
mindre hvitt, tills midt på sektorn den rena
spektralfärgen är tecknad. Sedan bli
sektorerna allt mörkare genom tillsats af svart,
tills vid ytterkanten alla sektorerna äro svarta.
Hvarje sektor är derför en skala af 20
färgtoner från hvitt till svart. Inalles finnas på
skifvan således 1440 färgnyanser.

695. Hvarifrån härleder sig växternas
gröna färg?

Från ett sammansatt ämne som kallas
klorofyll. Klorofyllen bildar små gröna korn,
som äro lösliga i eter, saltsyra m. fl. vätskor,
samt består af en blandning af ett gult och
ett blått färgämne, som bildas under
inverkan af solljuset.

696. Hvarför gulna löfven om hösten?

Emedan klorofyllen sönderdelas, och ny
klorofyll ej vidare bildas.

697. Hvarför blifva växter bleka, om de
uppdragas i mörkret?

Emedan solljus och syre äro nödiga
förutsättningar för klorofyllens bildande.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>