- Project Runeberg -  Hvarför? och Huru? Nyckel till naturvetenskaperna /
303-304

(1890) [MARC] Author: Ebenezer Cobham Brewer, François Napoléon Marie Moigno, Henri de Parville, Thore Kahlmeter
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Magnetism och elektricitet - I. - 723. Hvad är magnetism? - 724. Hvad förstås med ett »magnetiskt magasin»? - 725. Hvad är det för skilnad i magne- tiskt hänseende mellan stål och järn? - 726. Hvarigenom försvagas en magnets kraft? - 727. Hvarför ställer sig en fritt rörlig magnetnål alltid i norr och söder?

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)


723. Hvad är magnetism?

Enligt Amperes teori beror magnetismen
på elektriska strömmar, som kretsa kring
magnetens molekyler. Längre fram
återkomma vi till denna fråga. För närvarande
kan det vara tillräckligt att påpeka, att
hvilken än orsaken till magnetismen må vara,
alla magnetiska fenomen tyda på, att
kropparnes egna molekyler från början äro
magneter, d. v. s. hafva två poler. Hos det icke
magnetiserande järnet eller stålet ligga
molekylerna utan bestämd ordning, hvadan deras
verkan utåt blir ingen. Magnetiseringen skulle
då bestå uti ett ordnande af molekylerna, så
att de alla vände samma pol åt samma håll.
Det är då lätt att begripa, huru ett stålstycke
kan bli magnetiskt genom att strykas med
en magnet. Det är ej något öfverförande af
magnetism från den ena stången till den
andra, utan magnetpolen tvingar molekylerna
i stålstången att vända sig åt ett bestämdt
håll enligt den lag som säger, att oliknämda
poler attrahera hvarandra.

724. Hvad förstås med ett »magnetiskt
magasin»?


illustration placeholder
Fig. 160. Magnetiskt magasin.


Af hvad som blifvit sagdt om magnetiseringen
inses genast, att det skall vara
svårare att genommagnetisera en tjock stång än
en tunn. Vidare är klart, att ju flere
molekyler i stången, som blifvit vända, ju
starkare blir magneten. Man brukar derföre
sammansätta flere tunna magneter till ett
s. k. magnetiskt magasin (se fig. 160).
Magneterna vändas med liknämda poler åt samma
håll, och polerna sluta ofta i ett järnstycke
(A på fig.), som då blir en gemensam pol.

725. Hvad är det för skilnad i magne-
tiskt hänseende mellan stål och järn?


Järn blir magnetiskt genom blotta
beröringen med en magnet (detta är skälet,
hvarför så mycket filspån kunde fastna vid
polerna, se fig. 154), men upphör genast att
vara magnetiskt, så snart det blifvit skildt
från magneten. Ett stålstycke antager med
svårighet magnetism, men bibehåller i dess
ställe sin magnetiska kraft.

Det är lika som om molekylerna i järnet
vore lättrörligare än stålstyckets molekyler
och derför lättare vände på sig, men äfven
lättare åter råkade i oordning.

726. Hvarigenom försvagas en magnets
kraft?


Genom häftiga temperaturförändringar och
genom stötar. För att bevara magneter
brukar man sammanbinda polerna med mjukt
järn. Är magneten hästskoformig, behöfves
blott ett järnstycke; två raka magneter af lika
styrka läggas parallela på ett litet afstånd
från hvarandra, och vid ändarna läggas två
järnbitar (ankare), så att det hela bildar en
4-sidig figur. Magneter, på detta sätt
förvarade, bibehålla sig längre än andra.

727. Hvarför ställer sig en fritt rörlig
magnetnål alltid i norr och söder?


Redan den engelske läkaren Gilbert
förklarade år 1600 detta fenomen bero på, att
jorden vore att anse som en stor magnet
med sina poler i närheten af jordens
astronomiska eller geografiska poler.
Jordmagnetens neutrala bälte (721) kallade han
magnetiska eqvatorn, ett namn som bibehållit sig
ända till vår tid. Med den ringa kännedom
Gilbert hade om de magnetiska förhållandena
på andra ställen af jorden är det ej att
undra på, att han misstog sig angående läget
af de magnetiska polerna och eqvatorn. Först
i vårt århundrade har man fått en temligen
noggrann föreställning om den jordmagnetiska

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 08:13:55 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/huru/0178.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free