Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Magnetism och elektricitet - III. - 814. Huru uppkommer elektriska strömmen? - 815. Hvartill tjena de fuktiga klädeslapparna i Voltas stapel? - 816. Hvad förstås med ett galvaniskt element?
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
beröringsytorna elektromotoriska krafter, och
en sönderdelning sker af det neutrala
elektriska ämnet, så att genom ledning den
öfversta zinkplattan laddas med positiv
elektricitet, den nedersta kopparplattan med
negativ. Sammanbindas polytorna medels en
metalltråd, kunna de fria elektriciteterna förena
sig genom denna. Men då uppstår genast
ny elektricitetsutveckling vid beröringsytorna,
ny laddning af polerna och ny utjämning
genom tråden (ledningen). Den galvaniska
elektriciteten är sålunda elektriciteten i rörelse
till skilnad från gnidningselektriciteten, som
är elektriciteten i hvila. Voltas stapel
liknar i vissa hänseenden en laddad
Leydenerflaska. I båda fallen äro positiv och
negativ elektricitet samlade på skilda håll och
urladdas genom en yttre ledning. Men när
laddflaskans urladdning skett, är dess kraft
uttömd, och det erfordras, att man ånyo
laddar flaskan, för att bringa den i verksamhet.
Stapeln deremot eger inom sig själf källan till
ny elektricitetsutveckling. En ständig
förnyelse af de urladdade elektriciteterna eger
rum; en elektrisk ström cirkulerar hela tiden
genom stapeln och yttre ledningen.
Egentligen är det (så som vi behandlat frågan) två
strömmar, emedan den positiva och den
negativa tänkas möta hvarandra, men då man
talar om den elektriska strömmen, menar man
alltid den positiva elektricitetens rörelse.
För att strömmen skall kunna cirkulera
fordras således, att polerna äro förenade
genom en metalltråd eller annan ledare; detta
kallas att sluta strömmen. Afbrytes ledningen,
säges strömmen vara öppen.
815. Hvartill tjena de fuktiga
klädeslapparna i Voltas stapel?
En sammanställning af endast metaller
ger ingen ström, (ett undantag se 837), ty
den ena zink-kopparplattan motarbetar den
andras verkan. Från första plattan skall
nämligen positiv elektricitet gå öfver till nästa
platta, men vid beröringen mellan den andra
plattans kopparskifva med den förstas
zinkskifva drifves lika mycket positiv elektricitet
till zinken som den mängd som skulle från
zinken till kopparn. Befinner sig deremot
vätska mellan plattorna, så, antingen denna,
såsom Volta trodde, endast tjenstgör som ledare
eller den, som verkliga förhållandet är,
bidrager till elektricitetsutvecklingen, så hindrar
den i alla händelser ej den i hvarje platta
uppkomna elektriciteten att gå vidare. Klädet
var naturligtvis endast för att qvarhålla
vätskan.
816. Hvad förstås med ett galvaniskt
element?
Fig. 195. Galvaniskt element. |
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>