Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Om han bara vandt sig om vid grinden,
skulle Elsa nickat åt honom. Men han fortsatle
med lugna, jämna steg och utan att se tillbaka.
Det var som han ej lämnat något efter sig.
För första gången kände hon en stickande
smärta af saknad. Han hade aldrig förr gått
ifrån henne med det bestämda målet att söka
ett societetsnöje. Hon hade knappast tänkt sig
den möjligheten, att han ej hellre fördjupade
sig i studier på sina lediga stunder än gick
bort till ungdomsförlustelser.
Hon var också — trots egna motsägelser
— ung, men det var på ett annat sätt; det
skulle aldrig de många människorna ute i
myllret riktigt förstå, endast en och annan.
Ofrivilligt hade hon velat dana Börjes
glädjeförnimmelser till något lika unikt, men det var
naturligtvis bara ett fantasifoster.
Hela hans energiskt genomförda plan att
utveckla Ringbo till en mondän badort visade,
att han ville draga de moderna människorna
inom sin sfär. Han sökte inte upp dem, men
han lät dem komma till sig. Skaplynnet från
olika provinser gick säkert igen hos individen,
och Elsa-Maria tyckte sig ofta se speglingen af
det land, som fostrat Börje, i hans lynnes
egenart. Där fanns de stora, breda, klara linjerna,
den orubbliga tryggheten, som gått i arf från
far till son liksom de böljande, hvarje år säkert
gifvande åkrarna, men midt i allt detta fasta
själfmedvetna och manligt själftillräckliga
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
