Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
släktskap med. Tack emellertid för att du inte gjort
en enda sur min.”
Hon tryckte med plötslig värma Isas hand, såg
ett ögonblick längtansfullt på den fagra unga skep-
naden som om hon skulle haft lust att sluta henne
i sin famn och kyssa den fina kinden, men ändrade
sig hastigt och utbrast i ett af sina flatskratt.
”Ha! ha! ha! — när jag tänker på att du är
den lilla rultan Isa. Du har blifvit alldeles förbas-
kadt vacker, vet du hvad.”
Isa nickade lugnt: ”Det vet jag.”
”Jaså, det vet du. Ja, när vet inte en kvinna
det, fast hon sjäpar sig med att inte låtsas därom.
Hermia var också vacker. Men inte så som du i
alla fall. Jag såg nu endast en smula bra ut, vacker
hy, hvita tänder — sådant som försvinner med åren.
Det grämde mig, ty jag ville så gärna upplefva nå-
got, jag var så omåttligt nyfiken. Och jag visste
med mig, att jag icke egde behag i den grad, att
det skulle kunna förmå en karl till att öfvervinna alla
betänkligheterna vid ett gifte med en Hornklou.
Men denna däringa nyfikenheten ville inte gå af
mig, och så —”
”Hysch! Hvarföre fördjupa dig i dessa minnen,
snälla Xenia.”
”Nå, när jag tål vid det, måtte väl också du
göra det. Du har naturligtvis hört härom förut,
men säkerligen har man förvrängt ett och annat
sakförhållande. Jag vet inte, om du mins Jan Da-
mianus Svensson? Nå, han var nu litet förmer än
en vanlig dräng, hade varit i folkhögskola, hade
gått igenom kurser vid ett stuteri och en landtbruks-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
