Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
marnatten — älska i skogens dunkel och blomdoft.
Tätt slutna intill hvarandra ha de skridit fram öf-
ver de månljusa stigarna, och antingen han kysst
hennes läppar eller de hviskat vid hans öra, så har
han uppfyllts af en högtidlig sällhet, en vällustmät-
tad ro, som ej en ton från något jordiskt kunde störa.
Men vid den stora eken, som kröner det mot
sjön sluttande gärdet, där den uselt hållna vägen
till komministergården skär af, där brukar hon stanna
under de knotiga grenarna. Månen kastar äfven
här öfver henne sitt trollska högsommargull, och då
han i häftig åtrå vill locka henne att följa sig vi-
dare — in under boställets låga tak, då endast ska-
kar hon leende på hufvudet; ... då höres råmandet
af en ko eller den sofvande grisen snarkar grymtlikt
— och borta är den härliga uppenbarelsen.
Hvarför? Ah! — vore hon blott af kött och blod,
då skulle hon icke undslippa honom. Lif, anseende,
samvete — allt skulle han offra för att få äga henne
en enda sommarnatt därute i skogen bland björklöf
och liljekonvaljer.
Nå, detta var dåraktiga drömmar, men något
måste hans glödande fantasi syssla med i ensamheten
härute på landsbygden. Och så fördjupade han sig
däri, åter och åter, tills han nästan på allvar började
begrunda frågan. hvarför gyckelspelet aldrig unnade
honom mer än en enda natt — hvarföre kunde han
icke binda lyckan vid sig, taga henne med sig in i
i sin boning? Hvarför?
Kors, så blek pastorn är och så brinnande hans
blickar, när han i dylika tankar och farligt dröm-
meri kommer vandrande på de ensliga stigarna
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
