Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Under dansk-tyska kriget - Krigsryktenas återverkan på krediten
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
SVERIGES KREDIT UNDER KRIG SRYK TEN A 167
gers uppdrag att på kontinenten afsluta det nya
järnvägslånet.
Den 28 mars anlände N. till Frankfurt —
vid en mycket ogunstig tidpunkt. Det var inte
bara de vanskligheter, som en krigstid alltid för
med sig för lånetransaktioner, helst när krigets
utsvällande ännu är en öppen fråga, utan här
tillkommo besvärliga nationella moment. Under
närmast föregående vecka hade tyskarna
successivt öppnat bombardement på ställningen vid
Dybböl, på Sönderborg samt på Fredericia, och
danskarna hade svarat med blockad af
Ostersjö-hamnarna. Just i Frankfurt var böljegången
stark, ty den där samlade högviktiga tyska
förbundsdagen hade under småstaternas öfvervikt
intensivt intresserat sig för huset Augustenborgs
holsteinska pretentioner, hvilka emellertid af
Preussen och Österrike allt ögonskenligare skötos åt
sidan. Var Sveriges politik öfverhufvud misstänkt
i Tyskland, så var den alldeles särskildt illa sedd
af alla augustenborgska kretsar. En svensk
pen-ningnegociatör kunde därför knappast ha kommit
till den gamla bankirstaden i ett olägligare
ögonblick, hvilket också Nordström omedelbart fick
röna.
Tidningarna begynte nämligen genast orda
om hans ankomst och afsikter, sammanställde
härmed den norska försvarsbevillningen och slöto,
att det lån, han nu ville å svenska statens vägnar
upptaga, tydligen skulle användas för Sveriges
deltagande i kriget på Danmarks sida. Till dessa
reflexioner slöto sig hotfulla anmärkningar om
de bankir hus, som kunde gifva sig till att nu
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
