Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 2. De sociala utopierna och den sociala frågans ställning i våra dagar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
handhava fattigvården kommer han »hungergåtan» närmare.
Men de kristna av alla bekännelser frukta socialismen med
avseende å det religiösa tänkesättets omdaning. Ty medan
socialismen å ena sidan har ett stöd i den kristna
broderlighets- och rättfärdighetskänslan, så riktar även
socialismen mot kristendomen den ovan anförda anklagelsen: att
dess predikan om tålamod och försakelse, om osjälviskhet
och ovärldslighet hindrar en verkligt kraftig omdaningshåg
med avseende å jordelivets missförhållanden. Och därtill
kommer hela den försynstro som Jesus anbefallde: att icke
sörja för morgondagen, att taga fåglarna under himmelen
och liljorna på marken till förebilder, en idealism, vilken
hos de kristna, där den är verklig, måste åstadkomma
likgiltighet för alla slags ekonomiska frågor.
Socialdemokratien hoppas mycket men långt ifrån allt
av den broderlighetskänsla, till vilken de kristna och
Tolstoy vädja. Socialdemokratien vet sig innerst vara
frigörelsen av den starkaste »vilja till makt», som
världshistorien hittills sett, det fjärde ståndets. Denna viljas
frigörelse har främjats först genom den större jämlikhet
i medborgerlig rätt och bildning, som franska revolutionen
medförde. Ty den ökade medborgerliga jämlikheten har
kommit den ekonomiska olikheten att kännas mera olidlig
för underklassen. Vidare har denna underklass
oupphörligen ökats därigenom att de nuvarande
produktionsförhållandena trycka ned det ena överklasslagret efter det
andra till en sämre ekonomisk ståndpunkt. Och dessa
element — som medföra en större bildning och större
krav på livet — stärka proletariatets missnöje med det
närvarande.
Att fördjupa detta missnöje har varit den sociala
agitationens ofta ovist skötta men nödvändiga uppgift.
Och allt fler bliva de, som erkänna att »disharmonien
mellan våra yttre förhållanden och det civiliserade livets
behov, är en av de djupaste orsakerna till nutidens
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
